1) Qaraǵandy - Qyzylorda - Qaraǵandy, aptasyna 1 retten kem emes, 18 000 teńge tarıfpen;
2) О́skemen - Qaraǵandy, aptasyna 2 retten kem emes, 20 000 teńge tarıfpen;
3) Kókshetaý - Aqtaý, aptasyna 2 retten kem emes, 20 000 teńge tarıfpen;
4) Almaty - Kókshetaý, aptasyna 2 retten kem emes, 18 000 teńge tarıfpen;
5) Almaty - Petropavl, aptasyna 2 retten kem emes, 20 000 teńge tarıfpen;
6) Astana - Taldyqorǵan, aptasyna 7 retten kem emes, 24 500 teńge tarıfpen;
7) Petropavl - Shymkent, aptasyna 1 retten kem emes, 20 000 teńge tarıfpen;
8) Astana - Petropavl, aptasyna 1 retten kem emes, 14 300 teńge tarıfpen;
9) Astana - Úsharal (Alakól kóli) aptasyna 2 retten kem emes, 20 000 teńge tarıfpen;
10) Almaty - Balqash, aptasyna 1 retten kem emes (6 aı), 14 000 teńge tarıfpen;
11) Astana - Úrjar (Alakól kóli), aptasyna 1 retten kem emes (6 aı), 19 500 teńge tarıfpen;
12) Almaty - Úrjar (Alakól kóli), aptasyna 1 retten kem emes (6 aı), 16 000 teńge tarıfpen; Komıtettiń habarlaýynsha, barlyq tarıfter bir ǵana baǵytqa ushý úshin kórsetilgen. Áýe reısterin sýbsıdııalaý baǵdarlamasy 2002 jyldan beri júrgizilip keledi jáne búgingi kúnge deıin onnan astam áýe baǵyttary kommersııalyq negizge aýystyrylǵan. Qazirgi ýaqytta baǵdarlamanyń basym baǵyttarynyń biri - Qazaqstannyń ishki týrıstik baǵyttaryn damytý bolyp otyr.