О́ner • 12 Qarasha, 2021

Taý tulǵalar týraly týyndy

545 ret
kórsetildi
2 mın
oqý úshin

Á.Qasteev atyndaǵy óner mýzeıinde belgili músinshi, Qazaqstannyń eńbek sińirgen óner qaıratkeri, Qazaq KSR Memlekettik syılyǵynyń laýreaty, professor Esken Sergebaevtyń «Táýelsizdik – tuǵyrym» atty jeke kórmesi ashyldy. Aıshyqty joba sheberdiń týǵanyna 80 jyl tolýyna jáne el Táýelsizdiginiń 30 jyldyǵyna arnalyp otyr.

Taý tulǵalar týraly týyndy

Kórme keıipkeri, eń aldymen, beı­neniń epıkalyq kúshi ómirdiń ótpeli sátteriniń romantıkalyq sezim­deri­men úılesetin monýmentaldy ju­mystarymen tanymal. Biz­diń kó­ńilimizge qattalǵan Áýezov beı­nesi, ál-Farabı men Abaı tulǵasy, T.Júr­genov eskertkishi Sergebaev qoltańbasyn áıgilegen tól týyndylar. Qondyrǵyly plastıka salasynda ónimdi eńbek etken onyń shyǵarmashylyq joly ómirin ónermen órgisi kelgenderge aınymas úlgi.

Músinshiniń belsendi shyǵar­ma­shylyq qyzmeti 60-jyldary, qa­zirgi zamannyń qajettilikterine jaýap beretin, boıyna obrazdyń astarly mánin, epıkasy men allegorııa­syn biriktiretin jańa kórkemdik stıldi qalyptastyrýdy maqsat etken, ke­ńes­tik ónerge talantty sýretshiler men músinshilerdiń jańa býyny kelgen kezde bastaldy. E.Sergebaevtyń erterektegi «S.Aıtbaevtyń portreti» (1967), «Abaı» (1968), «Zamandastyń portreti» (1972) kompozısııalary for­ma­synyń jalpylyǵymen, sul­banyń ornyq­tylyǵymen jáne tutas­tyǵymen, ishki energetıkasymen jáne avtordyń zymyraǵan ýaqyt sezimin, ákeler men balalar arasyndaǵy rýhanı sabaq­tastyqtyń mańyzdylyǵyn jetkizýge umtyly­symen erekshelenedi. 80-jyl­dardaǵy eńbekterinde sheber monýmen­taldy stılge, ótken men búgindi fılo­sofııalyq paıymdaýǵa bet burady.

Esken Sergebaev 1940 jyly 19 mamyrda Almatyda dúnıege keldi. N.Go­gol atyndaǵy kórkemsýret ýchı­lı­she­sinde N.Jýravlevten tálim aldy. 1969 jyly I.Repın atyndaǵy Le­nıngrad keskindeme, músin jáne sáýlet ıns­tıtýtynyń músin fakýltetin bitir­di. 1960 jyldan Qazaq KSR Kórkemsýret qorynda jumys istedi, al 1974 jyldan «О́ner» kórkemsýret kombınatynda bas sýretshi boldy.

Kórkemóner akademııasynyń to­lyq múshesi E.Sergebaev oqytý­shy­lyq qyz­metti belsendi atqaryp ke­ledi. 1969 jyldan bastap N.Gogol atyn­daǵy Almaty kór­kemsýret ýchı­lı­shesinde, al 1978 jyldan Teatr jáne kórkemsýret ınstıtýtyn­da oqytýshy, keıinnen dosent bolyp jumys istedi. 2010 jyldan bastap qa­zirgi ýaqytqa deıin E.Sergebaev T.Júrgenov atyndaǵy Qazaq ult­tyq óner akademııasynda músin kafedra­sy­nyń meńgerýshisi, professory qyz­metin atqa­rady.

Ekspozısııaǵa avtordyń Á.Qasteev atyndaǵy óner mýzeıi qorynda jáne óz sheberhanasynda saqtalǵan ár jyl­dardaǵy 70 shyǵarmasy enip otyr. Táýelsizdik toıyna arnalǵan rýhanı joba jeltoqsan aıynyń ortasyna deıin jalǵasady.

 

ALMATY