• RUB:
    6.68
  • USD:
    520.93
  • EUR:
    609.07
Basty saıtqa ótý
Boks 04 Sáýir, 2024

Olımpıada: Sattarhannan Sabyrhanǵa deıin

160 ret
kórsetildi

20 jasynda Sıdneı Olımpıadasynda altyn medal oljalaǵan oǵlannyń uly armany osy bıigine úsh márte kóterilý bolatyn. Oǵan Bekzattyń jasy da, áleýeti de jetetin edi.

Ǵasyr toǵysyndaǵy jazǵy Olımpııa oıyndarynda boks­shylar 12 salmaq dárejesinde synǵa tústi. Tursynǵalı Edilov baptaıtyn ulttyq qurama boksshylar jeti salmaqta ǵana joldama ıelendi. Jeti jam­pozdyń tórteýi Olımpıadanyń fınalyna shyqty. Qazaq sportynyń tarıhynda buǵan deıin de, odan keıin de Olımpıadanyń fınalyna tórt birdeı boksshymyz jete alǵan emes. Ras, 2016 jyly Rıo jazǵy Olımpııa oıyndarynda úsh boksshymyz fınalǵa shyǵyp, 1 altyn, 2 kúmis medal buıyrdy.

Bekzat 2000 jyly Sıdneı Olımpıa­dasyna attanǵanda eresekter sapyna endi ótken shaǵy edi. Tipti el chempıonatynda 57 kg salmaqta jeńiske jetpese de, bapkerlik quram qarshyǵadaı uldyń qııadan qaǵyp túser qyran minezine sendi. 1998 jyly Argenıtanyń Býenos-Aıres qalasynda bokstan jastar arasynda álem chempıo­naty túńligin túrdi. Fınaldyq dodaǵa deıin barlyq qarsylasyn erkin eńsergen 18 jastaǵy Bekzat ýkraınalyq Servın Súleımenovke ese jiberip, kúmis medaldy mise tutty. Araǵa eki jyl salyp qazaqtyń uly álemdi teńselterin tórtkúl dúnıe túısine qoıǵan joq ol kezde. О́zge tú­gil óz elimizde de Bekzat Sattarhanovtyń Olımp shyńyna shyǵatynyna sengender az edi.

Sıdneıde ótken Olımpııa oıyndaryna 57 kıloda 32 boksshy kelgen. Alǵashqy aınalymynda rýmyn Ovıdıý Bobırnatty 11:5 esebimen eńserdi. Ekinshi aınalymda ońtústikafrıkalyq Djefferı Matebýlany da iri eseppen (16:5) yǵys­tyrdy. Shırek fınaldyq aıqasta Eýropa chempıony, 65 mıllıon túrik halqy úmit artqan Ramazan Palıanıdi 12:11 nátıjesimen jeńip, rıngtegi qarsylasyn eńiretkende etegin jasqa toltyrdy. Jaz­ǵy Olımpııa oıyndaryna alǵash ret qa­tysqan jıyrmadaǵy jampozdyń tór­tinshi jekpe-jegi marokkolyq Tahar Tamsamanıge qarsy ótti. Jeńse – fınal! Sońǵy raýndtyń gong úni estilgende 22:10 esebi tirkeldi. Fınalda qarsylasy álem chempıonatynda top jaryp, altyn medal enshilegen Rıkardo Hýaresti de iri eseppen utty: 22:14.

Bekzattyń fenomeni sol – ol Sıdneı Olımpıadasynda Hýaresten bólek, álem chempıonatynyń eki birdeı júldegeriniń mysyn basty. Ovıdıý Bobırnat pen Ramazan Palıanı de 1999 jyly Hıýstonda qola júldeger atanǵan, syralǵy boksshylar edi.

El sportynyń tarıhynda bokstan qazaq ultynan shyqqan tuńǵysh Olımpıada chempıony Bekzat Sattarhannyń ornyn osy salmaqta boksshylarymyz qan­shalyqty bútindep, senimdi aqtap keledi degenge qatysty birer sóz. Afı­ny Olımpıadasynda 57 kg salmaqta Galıb Jafarov shırek fınalda súrinip, 5-orynmen aıaqtasa, Beıjińde de Jafa­rovqa senim artylǵan, 28 boksshy arasynda 17-satyǵa turaqtady. Londonda Qa­nat Ábýtálipov 9-orynmen shekteldi. Rıo Olım­pıadasynda Qaırat Eralıev irikteýden asa alǵan joq. Tokıo jazǵy Olım­pııa oıyndarynda Serik Temirjanov ta shırek fınalǵa jetpeı súrindi. Bıyl Parıj Olımpıadasynda 57 kg salmaqta álem chempıony, Mahmud Sabyrhan joldama oljalady. Mahmudtyń da jasy – 22-de. Bekzat Sattarhan salǵan soqpaqtyń sorabymen Olımp shyńyna shyqsa, odan keıin sol bıigine eki, úsh márte at shaldyrsa eken deımiz. Eldiń tilegi – osy.

Sońǵy jańalyqtar