Almatydaǵy Abaı atyndaǵy Qazaq ulttyq opera jáne balet teatrynyń repertýarynan qyryq jyl boıy túspegen Iogann Shtraýstyń «Jarqanat» operettasy bıyl jańa qyrynan tanyldy. О́ıtkeni qazaq sahnasyndaǵy álemdegi eń tanymal operettanyń qoıýshy-rejısseri, dırıjeri, oryndaýshylary men kostıýmderi, ssenografııasy, tipti dekorasııasyna deıin ózgerip otyr.
1874 jyly tuńǵysh ret Venada qoıylyp, sodan beri tórtkúl dúnıedegi bekzat ónerdiń iri sahnalarynan túspeı kele jatqan bul qoıylymnyń qaı qyrynan alsańyz da baǵy janyp tur. Tapqyr ázil, myń qubylǵan operetta tyńdarmanǵa aıtar ózindik taǵylymyna qosa, soprano, tenor daýysty daryndar múmkindigin áıgileıtin de qasıeti bar.
Almatylyqtarǵa erekshe kóńil kúı syılaǵan «Jarqanat» operettasy Jańa jyl merekesiniń kele jatqanyn, mýzyka sıqyryn sezindirdi. Kórermenderin kúlkige qaryq qylyp, opera ártisterimen qosyla bılep keterdeı delebesin qozdyryp ótetin álemdik óner jaýharyn endigi jerde Reseı Federasııasynyń eńbek sińirgen óner qaıratkeri Irkın Gabıtov sahnalap otyr. Ol buǵan deıin de Abaı atyndaǵy teatrmen qoıan-qoltyq jumys istegenin aıtý kerek.
Operettanyń sıýjettik jelisi aýqatty advokat Genrıh Aızenshtaınnyń otbasyndaǵy opasyzdyqtan bastalady. Kúıeýiniń opasyzdyǵyn keshire almaǵan Rozalında kek alýdy kózdeıdi. Yǵaılar men syǵaılar toǵysqan saltanat keshine jarǵanat bolyp kıinip baryp, jumbaq kelbetimen, symbatymen kúlli erkekti esinen tandyrǵan áıeldiń aılasy adamdardyń bolmysyn, mahabbat pen qyzǵanyshtyń shekarasyn, qýanysh pen qalǵan kóńildiń terezesin aıqara ashady. Bekzat ónerdiń tilimen pendeliktiń perdesi ysyrylyp, júrekke aýyr tıetin satqyndyq jeńil de oınaqy mýzyka, ótkir ázilmen óriledi. Qalasa – qýlyǵyn qyryq esekke arta alatyn áıel janynyń qaltarystary opasyzdyqty keshire ala ma, jarqanat ómirdiń mahabbatty saqtap qalýǵa kúshi jete me? Bul saýaldyń jaýabyn kórermen ózi tabady.
«Otbasynda ǵana emes, jumysynda da jaýapsyzdaý, áıelin aldap-sýlap bal-maskaradqa dosymen taıyp turǵan advokatty Rozalında sol jerde basqa keıipte tabady. Taýyp qana qoımaı, qylyǵymen, symbatymen, jumbaq beınesimen kúıeýin arbap, ózine qaıta ǵashyq etedi. Bul óte jaǵymdy, oınaqy, kóńildi aıaqtalatyn jeńil ıýmorly spektakl.
Qoıýshy-rejısser Irkın Gabıtovtiń jetekshiligimen operettanyń aınalasynda júzdegen maman jumys istedi. Áıgili aýstrııalyq kompozıtor Iogann Shtraýstyń osynaý týyndysy sahnadan túspeı kele jatqanyna ekinshi ǵasyr. Dúnıe júziniń teatrlaryn jaýlaǵan qoıylym almatylyq kórermenderge de unaıdy, suranysqa ıe», deıdi Abaı atyndaǵy QazUOBT opera ánshisi Nadııa Nadenova.
Premera aldynda sóz alǵan QR eńbek sińirgen qaıratkeri, Abaı atyndaǵy QazUOBT trýppasynyń kórkemdik jetekshisi Bolat Bókenov: «Qoıylym barysynda kórermender tájirıbeli, tisqaqqan talanttardyń ǵana emes, úlken sahnaǵa alǵash ret kóterilgen jas daryndardyń da ónerinen lázzat ala alady. Árbir solıst óz rólin jarqyrata kórsetip, bıik ónerdiń saltanatyn sezindiredi. Teatr trýppasy «Jarqanatpen» elimizdiń basqa óńirlerine gastroldik saparlarmen shyqqan kezde de udaıy kórermenderdiń shynaıy qoshemetine bólenip qaıtady. Bizdi jurttyń opera ónerine degen qyzyǵýshylyǵy joǵalmaǵany qýantady», deıdi.
Uıymdastyrýshylardyń aıtýynsha, jańarǵan qoıylym – almatylyqtarǵa jańa jyl qarsańyndaǵy tartýy. «Shahar turǵyndary men qonaqtary aldaǵy merekeniń shattyǵyn sezinip, ázil-kúlkige toly ǵajaıyp sulý mýzykanyń sıqyryna sapar shekkenin kókseımiz», deıdi olar.
Rozalında saltanat keshinde majar hanshaıymynyń keıpinde sońyna deıin qupııasyn ashpaıdy. Basynda baıaý bastalyp, birtindep jigerlene túsetin onyń otty áni shynynda da áserli ári opera ánshileriniń darynyn kórsete alatyn sát der edik.
Abaı atyndaǵy QazUOBT opera ánshisi Nargız Sátmuhambetova: «Bir jaǵynan jańarǵan «Jarqanat» úlken óner dárisindeı boldy. Túrli obrazdarmen jumys istegende ánshilerdiń kóńil kúıi de qubylyp, san alýan keıipke enedi. Muny kórermen de sezinip, óner ıesi de ishki bulqynysyn jetkizýge janyn salady», deıdi.
Aıtqandaı, operettanyń sheberlikti talap etetin eń áıgili tusy – qyzmetshi Adeldiń arııa kúlkisi.
BAQ ókilderine bergen suhbatynda RF Halyq sýretshisisi operettanyń qoıýshy-sýretshi Vıacheslav Okýnev: «Jarqanat» – álemniń barlyq sahnasyn jaýlaǵan óte tanymal qoıylym. Mysaly, Kovent-Gardenniń sahnasy syndy, álemniń eń áıgili opera juldyzdaryn jarqyratqan týyndy. Menińshe, Abaı teatry da osy deńgeıden tabylady. Al knıaz Orlovskııdiń balynda baıyrǵy Venanyń kelbeti men kóne ismerlerdiń qolynan shyqqan kostıýmderdi kórsetýge barymyzdy saldyq. Balǵa kıetin appaq kóılekterdiń kolleksııasy men basqa da tamasha kostıýmder tigildi. Kórermen mundaı keremetti kórýge, sezinýge tıis», dedi.
Sonymen birge sahna syrtynda jumys istegen Tatarstannyń halyq ártisi, qoıýshy-dırıjer Renat Salavatov pen bas hormeıster, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Álııa Temirbekovanyń da eńbegin atap ótken jón.
Qoryta aıtqanda, Abaı atyndaǵy teatrǵa joly túsken kórermen Balýan Berkenov pen Halıd Nuralıev (Genrıh Aızenshtaın), Natalıa Mezına men Nadııa Nadenova (Rozalında), Nargız Sátmuhambetova men Anjela Shagarova (Adel), Farhad Kóbeev pen Damır Sádýaqasov (Alfred), Andreı Tregýbenko men Aleksandr Smetanın (teatr dırektory Falk), Aıdos Jabaǵın men Álıhan Beısekov (knıaz Orlovskıı) syndy sahna sańlaqtarymen qaýysha alady.
ALMATY