Qazaqstan • 05 Qańtar, 2019

Qazaqstandyq soǵys ardageri Reseı prezıdentinen alǵys hat aldy

570 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Jańa jyl qarsańynda Reseı prezıdenti Vladımır Pýtınnen soǵys ardageri, bıologııa ǵylymynyń doktory professor Zulqarnaı Seıtovke soǵys kezindegi «Kýrsk doǵasyndaǵy» bolǵan shaıqasqa qatysyp erlik jasaǵany úshin jáne Kýrsk doǵasyndaǵy shaıqastyń aıaqtalǵanyna 75 jyl tolýymen quttyqtap alǵys hat joldaǵan.

Qazaqstandyq soǵys ardageri Reseı prezıdentinen alǵys hat aldy

             Alǵys hatta sol qan maıdanǵa qatysyp erlik jasaǵan Z. Seıtovti quttyqtaı otyryp bolashaqta da  zor densaýlyq, baqyt, tabystar tilegen, ári tarıhta qalǵan «Kýrsk doǵasyndaǵy» shaıqastyń jeńispen aıaqtalýy Uly Otan soǵysynyń jeńiske  jetýindegi úlken tarıhı oqıǵa ekendigi aıtylǵan.

         О́ziniń osy shaıqas týraly esteliginde Z. Seıtov bylaı dep eske alady: «Nemis áskerleri Orel-Kýrsk baǵytyndaǵy soǵysqa óte erekshe daıyndaldy. Stalıngrad túbindegi shaıqastaǵy jeńilisten keıin nemister jańa tankter «tıgr», «pantera», «ferdınand» óte jyldamdyqpen ushatyn samoletter «fokke-výlf-109a», «heınkel -129» aldyryldy jáne jaqsy jasaqtalǵan áskerler keldi. Shyndyǵyn aıtqanda 1943 jyldyń jazyna qaraı Keńes áskerleri san jaǵynan da, sapa jaǵynan da jaý kúshinen áldeqaıda artyq edi. Soǵysqa deıingi daıyndyq qýrsynda mına izdeýshi mınor, saper bolyp daıyndalǵan «Kýrsk doǵasyndaǵy» shaıqastaǵy joldasym Vasılıı Fadınmen birge jáne taǵy basqa soldattarmen jaýdyń qorshaýyn sym temirlerden aryltyp ýchaskemizdi jaý mınasynan tazaladyq. Bir túnde 30 mınany anyqtaǵan edik».

         Kýrsk doǵasyndaǵy shaıqastan bastap Germanııa jerin azat etýde 1000 mınadan tazalaǵan ekenbiz. Kýrsk doǵasyndaǵy shaıqasta bizderdi mınorlar keıde saperlar dep ataıtyn edi. Bizder únemi aldyńǵy shepte bolyp, jerimizdi mınadan tazartyp otyratynbyz. Bizderden keıin jaıaý ásker, tankter, artıllerııa alǵa qaraı júretin».

         Z. Seıtov Stalıngradty qorǵaýda 1942 jyly qyrkúıek aıynan bastap qatysyp úlken erlik kórsetken, sol úshin 43 ınjenerler brıgadasynyń buıryǵymen 15.03.1943 jyly «Qyzyl juldyz» ordenimen marapattaldy.

         1942 jyly naýryz aıynyń ortasynda «Mıasnoı bor» selosy mańynda Lenıngradqa jaqyn jerde qorshaýda 3 aı ýaqyt qalǵan, sodan 3 aıdan soń qorshaýdan 12 mamyrda bosaǵan. Odan soń Moskvany qorǵaýǵa qatysqan, sońǵy ret Berlındi azat etýge qatysyp Reıhstagqa óziniń atyn jazyp qaldyrǵan. Sol úshin «Erligi úshin» medalimen marapattalǵan.

         Soǵystan soń ǵylym jolyna túsip aspırantýrada oqyp, kandıdattyq odan soń doktorlyq dıssertasııa qorǵaǵan. «Qazaq balzamynyń» avtory, sút ónimderin jete zerttegen bıohımık. «Qurǵaq qymyz», «Qurǵaq shubat» alý joldaryn birinshi bolyp óndiriske engizgen. Ol týraly «Egemendi Qazaqstan» gazetinde tamyz aıy 2018 jyly jazylǵan.

      Ábisheva T.O,

         Qazaq Ulttyq Qyzdar Pedagogıkalyq Ýnıversıteti

         Bıologııa kafedrasynyń dosenti 

Sońǵy jańalyqtar

Syr óńirinde shıbóri nege kóbeıdi?

Aımaqtar • Búgin, 16:38