Oqıǵa • 09 Mamyr, 2023

Erligi máńgi este

266 ret
kórsetildi
6 mın
oqý úshin

Áskerge shaqyrý naýqany soǵystyń alǵashqy kúninen bastap júrgizilip, qazaq jerinen maıdanǵa 1 200 000-den astam adam alynsa, onyń 602 000-ǵa jýyǵy týǵan topyraǵyna qaıtyp oralmady. Maıdanda janqııarlyq erlik­terimen kózge túsip, Keńes Odaǵynyń Batyry ataǵyn ıelengen jer­lesterimiz 500-ge jýyq.

Erligi máńgi este

Solardyń biri – burynǵy Gýrev (qazirgi Atyraý) oblysy Esbol (qazirgi Inder) aýdany Qańbaqty aýylynda 1918 jyly dúnıege kelip, 1942 jyldyń qańtar aıynda «Ispýlskıı» áskerı ko­mıssarıatynan soǵysqa attanǵan Boran Nysanbaev. Boran Aqtóbe, Gýrev, Batys Qazaqstan oblystarynan ás­ker­ge alynǵan jaýyngerlermen birge so­ǵysqa deıingi áskerı daıyndyqtan ótkennen keıin, Brıansk maıdanynyń 48-ásker quramyndaǵy 137-atqyshtar dıvızııasynyń 771-atqyshtar polkiniń sapyn tolyqtyryp, Reseıdiń Orel jerinde aýyr shaıqastardy bastan keshirdi.

Boran Nysanbaevtyń «qaza tapqan­nan» keıingi marapattaý paraǵy­nyń jo­ǵary jaǵynda karandashpen «v knıge fam. Nsambaev» (soǵystan keıin ja­zylǵan bolýy múmkin) dep kór­se­tilipti. Marapattaý paraǵynda «Isım­baev Býran» dep qate jazylý sebebi, soǵystyń alasapyran ýaqytynda shtab qyzmetkerleri musylman jaýyn­ger­le­riniń aty-jónderin qalaı estip, qa­byldasa, solaı qaǵazǵa túsirip otyrǵan. Keı­bir qateler qujattan qujatqa kó­shir­gende de qaıtalanyp otyrǵan. Mysaly, soǵysqa burynǵy Gýrev oblysy «Jılokosınskıı» (qazirgi Jylyoı aýdanynyń soǵys ýaqytyndaǵy ataýy) aýdanynan attanǵan qatardaǵy jaýynger Sakýra Dıvagýlbanyń Lenıngrad oblysynda qaza tapqany týraly Reseı Federasııasynyń Ortalyq arhıviniń «Memorıal» saıtynda jarııalaǵan qu­jaty bar. Bul jerde ata-tegi bolyp kór­se­tilgen «Sakýra» Soqyrov bolsa, alǵashqy qujattarynda «Jagýlbaı» dep jazylǵan atyn keıinirek qujattan qujatqa kóshirý barysynda «J» áripin «Dıv» dep oqyp, esimi – «Dıvagýlba» dep jazyp jibergen. Iаǵnı shtab qyz­met­kerleriniń joǵaryǵa jibergen ás­ke­­­rı aqparynda berilgen «Sakýra Dı­­vagýlba» – jylyoılyq bozdaq Jaǵalbaı Soqyrov.

Jaýynger Boran Nysanbaev Keńes Oda­ǵynyń Batyry degen ataqqa usy­nylyp, marapattaý paraǵynda «1943 jyly 6 aqpanda qaza tapty» dep ja­zyl­ǵan. Reseı­diń «Doroga Pamıatı» jobasynda «Orel oblysy Pokrovskıı aýdany Leskı aýylyndaǵy qyzyl ásker Boran Ny­san­baev qaza tapqan jerge eskert­kish belgi ornatyldy. Droskovo orta mek­te­bi­niń aýmaǵynda Boran Nysan­baevtyń bıýsti qoıyldy» dep kórse­til­ipti. Biraq qazaqtyń qaısar uly sol joly aýyr jaralanyp, gospıtalǵa túsken.

1943 jyldyń 26 sáýirinde I dárejeli «Otan soǵysy» ordenimen nagrad­tal­ǵanyn jáne 14 mamyrda Keńes Oda­ǵy­nyń Batyry ataǵyna usynylyp, 23 qyrkúıekte KSRO Joǵarǵy Keńesi Pre­zıdıýmynyń tóraǵasy Mıhaıl Iva­no­vıch Kalınınniń jarlyǵymen Keńes Odaǵynyń Batyry ataǵymen birge, «Altyn Juldyz» medali jáne «Lenın» or­de­ni qosa berilgenin bilmesten, Boran Nysanbaev 336-atqyshtar dıvızııasynyń sapynda erlik joldaryn jalǵastyrǵan.

Boran Nysanbaevtyń 336-atqyshtar dıvızııasynyń 1130-atqyshtar polkiniń qatardaǵy jaýyngeri bola júrip, 1943 jyly 14 jeltoqsanda Ýkraına je­rin­­de erlikpen qaza tapqany týra­ly áskerı habarlamada bylaı dep kór­se­til­gen: «Nasanbaev Saran. 1918 g.r. Kras­noarmees 1 130 sp. 336 sd. Mesto roj­denııa: Ýkraınskaıa SSR, Jıto­mır­skaıa obl., Barashıvskıı r-n. Mesto prızyva: Ispýlskıı RVK, Gorkovskaıa obl. Svedenııa o rodstvennıkah: otes Mastıkov Nasanbaı. Mesto jıtelstva: Kazah. SSR, Ispýlskıı r-n., Konbaktınskıı s/sov. Ýbıt 14.12.1943 g. Pervıchnoe mesto zahoronenııa: Ýkraın­skaıa SSR, Jıtomırskaıa obl, Malınskıı r-n, Fedorovskıı s/s., dom lesnıka, ıýgo-zapadnee, 200 m» . Aqparat kózi: Reseı Federasııasy Qorǵanys mınıstrliginiń Ortalyq arhıvi.

Áskerı habarlamada jiberilgen burmalaýshylyqqa túsinikteme bere ketsek. Bul jerde «Nasanbaev» Nysanbaev ekeni anyq deýge bolady. «Saran» degen esim – Boran. Sebebi joǵaryda aıtyp ótkenimizdeı, qujattan qujatqa kóshirgende «B» árip tańbasyn «S» árpimen jańylysý soǵys ýaqytyndaǵy kóptegen málimette kezdesedi. Týǵan jyly «1918» dep qatesiz kórsetilse, týǵan jeri «Ýkraınskaıa SSR, Jıto­mırs­­kaıa obl., Barashıvskıı r-n» dep taǵy qatelesken. Áskerge shaqyrǵan aýdan­dyq áskerı komıssarıattyń ata­ýyn «Ispýlskıı RVK, Gorkovskaıa obl.» dep jazylǵan derektegi «Gorkovskaıa», anyǵy – Gýrevskaıa. Soǵys kezinde bu­rynǵy Gýrev oblysynyń basqa da ás­kerı mindettileriniń keıbiriniń qujat­tarynda, áskerge shaqyrylǵan nemese týǵan jerleri «Gorkovskaıa», «Ký­rıl­skaıa», «Gorevskaıa», «Kýrınskaıa» dep jazylǵan. «Ispýlskıı» – Esbol aýdany, «Konbaktınskıı s/sov.» – Qańbaqty aýyldyq keńesi. Ákesi Ny­san­baı Mástekovtiń aty-jóni «otes Mastıkov Nasanbaı» bolyp belgilengen.

Inderlik batyr atamyzdyń qazirgi jer­lengen jeri – Ýkraı­nanyń Jıtomır oblysy, Malın­skıı aýdany, Vorsovka aýyly­nyń or­ta­ly­ǵyndaǵy №824 qabir. Baýyr­las­tar zıratynyń memorıaldyq taqtasynda er esimi jazýly tur. Sondaı-aq 1995 jyly jaryq kórgen Reseıdiń Nıjegorod oblysynyń «Knıga Pamıatı» kitabynyń 13-tomynda Boran Nysanbaevtyń aty-jóni jazylǵan. Bul kitapqa batyry­myz­dyń esimi enip ketý sebebi, qazirgi Nıjegorod oblysy – burynǵy Gorkıı oblysy. Jalpy, qupııasy ashyla bas­ta­ǵan qujat­tardy paraqtap otyryp, 25 jasynda kózsiz erliktiń birinshi qaharmany atan­ǵan, keıinnen erligin qaıtalaǵan erlerge sózsiz ónege bolǵan Borandy naǵyz batyr deýge tolyq negiz bar.

 

Jánibek NAÝAROV,

ólketanýshy

 

Aqtaý 

Sońǵy jańalyqtar