• RUB:
    6.68
  • USD:
    520.93
  • EUR:
    609.07
Basty saıtqa ótý
Qazaqstan 30 Tamyz, 2017

Medvedtiń izbasarlaryn baptaıtyn qazaq

551 ret
kórsetildi

Jezqazǵan óńirinde sportsúıer qaýym Shýbaevtar áýletin oryndy maqtan ete­­di. Jalpy, beldeskenniń belin maıystyrǵan Shýbaevtardy búkil áý­le­ti­­men balýan dese de bolady. Kúres olarǵa atadan balaǵa daryǵan óner sa­na­­­lady.

 

Taıaýda, osy otbasynyń jarqyn ókili Jumataı Shýbaev ósken jerge kelip, jerlesterimen emen-jarqyn qaýyshty. Jezqazǵandyqtardyń oǵan kórsetken syı-qurmeti de erekshe boldy. Búıtetin de jóni bar: Jumataı Maratuly uzaq jyldardan beri basqa elde turyp, balýan baptap júrgen joǵary dárejeli jattyqtyrýshy.     

Qarshadaı 15 jasynan basqa respýblıkaǵa baryp, «tastaı batyp, sýdaı sińip», sol eldiń azamatyna aınalý taǵdyrdyń bir erekshe jazýy bolsa kerek. «Sport degen – bir sıqyr» demekshi, bári de kúreske degen qyzyǵýshylyqtan bastalǵan. Bas-aıaǵy 10 mıllıonnan sál asatyn halqy bar belarýs elinde Jumataıdy eshkim jat sanap, ózekten tepken emes. Qaıta ony maqtan tutyp tóbelerine kóteredi. Onyń barlyǵy kúres ónerine sheksiz berilip, talaı jyldarǵy tókken teri men tynymsyz eńbeginiń nátıjesi. Ol búginde sport áleminde tanymal tulǵaǵa aınaldy. Basqa-basqa, úsh dúrkin Olımpıada chempıony, belarýs halqynyń maqtanyshy Aleksandr Medvedtiń izbasarlaryn daıarlap júrgen jattyqtyrýshy osal bolsyn ba?! Sol eldiń prezıdenti Aleksandr Lýkashenkonyń jarlyǵymen ústimizdegi jyldyń 31 mamyrynda Jumataı Maratuly Shýbaev «Belarýs Respýblıkasynyń eńbek sińirgen jattyqtyrýshysy» ataǵyna ıe boldy. Jaqynda týǵan jerge kelip, osy qýanyshyn bólisken dańqty sportshy alǵash ret kúrestegi jolyn bastaǵan Jezqazǵandaǵy sport zaldarynda boldy, áriptes baýyrlarymen qaýyshyp marqaıyp qaıtty.

Jumataı 1972 jyly «Jeńis» keń­sharynda týǵanymen, negizinen Jez­qazǵan qalasyndaǵy №4 orta mektepte oqydy. Ákesi sol kezde qo­ly­nan je­telep ákelip, balalar men jas­ós­pi­rimder sport mektebiniń kúres seksııa­syna tapsyrǵan bolatyn. Sátin salyp, Sergeı Sabeev, Anatolıı Aron sııaqty óz isine berilgen bapkerlerdiń tálim-tárbıesin aldy. О́zi de beldesýge ıkemdi bolyp, 8-synyptyń ózinde birtalaı úlken jarystarǵa qatysyp júrdi. Qazaqstan birinshiliginde kadetter arasynda jeńimpaz atandy. Sodan, 15 bala Belorýssııaǵa erkin kúresten daıyn­dalýǵa ketedi. Sheberlikti shyń­daıtyn biraz jarystarǵa qatysady. Gomel qalasynda 1987 jyly ótken KSRO birinshiliginde 5-oryn alǵan Jumataı Qazaqstannyń atyn shyǵardy. Sonymen qosa, belorýstardyń da nazaryna iligip, sporttaǵy jolyn sol el­de jalǵastyrdy. Ol Belorýssııa chem­pıonatynyń birneshe dúrkin je­ńim­pazy, halyqaralyq týrnırlerde chempıon atandy. Odaq taraǵannan keıin jat­tyqtyrýshylyq jumysqa aýysady. Alǵashqyda Iаnka Kýpala atyndaǵy Grodno memlekettik ýnıversıtetinde bapker boldy. Qazirde Grodno ob­lysynyń bas jattyqtyrýshysy, ári Belarýs Respýblıkasy ulttyq komandasynyń bapkeri sanalady. J. Shýbaevtyń kóptegen shákirtteri sol elde keńinen tanymal. Atap aıtar bolsaq, olardyń arasynan 10 halyqaralyq dárejedegi, 15 sport she­beri shyqty. Sondaı-aq, ol 5 Eýropa chempıonatynyń, 3 álem chempıonatynyń jeńimpazdaryn, Olımpıadanyń bir qola júldegerin, 15 Belarýs chempıonyn daıyndady. «Eńbek sińirgen jattyqtyrýshy» ataǵy bekerden-beker berilmeıtinin osydan-aq baǵamdaı berýge bolar.

Áńgimeni áriden bastar bolsaq, Jumataıdyń atasy Shýbaı Betpaqdala men Qaraótkeldiń arasynda 1928 jyldary komsomol uıymynyń jetekshisi bolyp, odan artel qurý, kolhoz bas­qarý isine qatysqan. Mal ónimderin daıyndaý mekemesiniń basshysy bolǵan. «Aqkisiniń Shýbaıy» atanǵan, aımaǵyna belgili de bedeldi adam bolǵan edi. Úlken balasy Saılaýhan belgili tarıhshy, elge aqyndyǵymen de tanyldy. Aldan degen uly grek-rım kúresinen bıik belesterdi baǵyndyrdy. Nurmaǵanbetov bolyp kúresip júrdi. Ábdihan Shýbaev ta kúresip, biraz ja­rystarǵa qatysqan, sonymen qatar ziltemir kóterýden jaqsy nátıjeler kórsetken. Maral degen uly osy Ju­mataıdyń ákesi, qujat boıynsha Marat bolyp jazylyp ketken. Ol da qa­zaqsha jáne erkin kúres túrlerinen oblystyq jarystarda birneshe ret jeńimpaz bolǵany bar. Shýbaıdyń aǵasy Dúısenbek te balýan bolǵan kisi eken. Jylqyshybek degen inisi kú­resten moıny úzilip maıyp bolypty.

Al, endi Jumataıdyń birge týǵan inilerine kelsek, olar da jastaı kúres­pen aınalysqan Jezqazǵandaǵy tanymal balýandar qatarynda sanalady. Máselen, teteles inisi Jalyn 13 jasynda Aqtóbedegi Qazaqstan chempıonatyna qatysyp birinshi oryn alsa, 1986 jyly 14 jasynda Arhangelskidegi Búkilodaqtyq týrnırde ekinshi orynnan kórindi. Osy úlken týrnırde birinshi orynǵa kóterilgen kishi inisi Jasulan da boz kilemde erte tanylǵan sportshy. Jastyq shaǵyn kúres jolyna arnaǵan ol álem chempıonatyna eki ret qatysty. Bes márte Qazaqstan chempıony atanǵan sport sheberi. Keıingi jyldarda Serbııaǵa baryp, ardagerler arasynda erkin kúresten tórtinshi oryn aldy. Erejesiz jekpe-jekten Jezqazǵan qalasy federasııasynyń jeńimpazy. Búgin ol erkin kúres boıyn­sha jattyqtyrýshy bolyp jumys jasaıdy. Jasulan da basqa salada eńbek etkenimen, qazaqsha jáne erkin kúresten sport sheberi dárejesindegi palýan. Analary Qýanysh Rymbaeva ómir boıy ustazdyqpen aınalysqan Uly­taýdyń Sarysý aýylynyń týmasy. Qaladaǵy №7 mektep-lıseıde matematıka páninen sabaq berip, qazir eńbeginiń zeınetin kórip otyr. Ana júregi qashanda bala úshin alańdaýly ǵoı. Syrt jerde júrgendigi bolar, ol ásirese, bir-eki jylda áreń aınalyp soǵatyn Jumataıynyń kelýin taǵatsyzdana tosyp júredi. Belarýs elin tánti etken bul uly sol eldiń azamattyǵyn alǵan. Degenmen, týǵan jerge degen erekshe súıispenshilik Jumataıdyń júreginen esh óshken emes. Sonyń áseri bolar, Grodno oblysynda erkin kúresten bas jattyqtyrýshy bolyp qyzmet jasaıtyn ol at tóbelindeı azyn-aýlaq qazaqtardyń basyn bi­riktiretin «Atameken» uıymynyń da belortasynda júredi. Eldigimizdi, dástúrimizdi, mádenıetimizdi nasıhattaıdy. «Týǵan jerge týyńdy tik» demekshi, kim biledi, búginde syrt elde qazaqtyń myqtylyǵyn tanytyp júrgen bilekti de júrekti azamat túbinde týǵan jerge oralatyn da shyǵar.

Amandyq RAHULY, jýrnalıst

Qaraǵandy oblysy, Jezqazǵan qalasy

Sýrette:   bapker   Jumataı   Shýb­a­ev­ shákirti, Rıo-2016 Olım­pı­ada­­­sy­nyń qola júldegeri Ibra­gım Saı­dov­pen birge