«Astana Opera» teatrynda Muqan Tólebaevtyń «Birjan-Sara» operasynyń premerasy ótti. Qazaqtyń tutastaı bolmysyn áıgileıtin bul týyndy ulttyń boıtumaryna aınalǵaly qashan! Sondyqtan bolsa kerek, elimizdiń opera teatrlary atalmysh mýzykalyq shyǵarmaǵa oqtyn-oqtyn oralyp, ár rejısser ózindik bederin salýǵa asyǵatyny.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytZamanaýı tehnıkanyń ozyq jetistikterin paıdalana otyryp, jańashyl kózqarasta saraptalǵan qoıylymnyń qoıýshy dırıjeri – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Abzal Muhıtdınov, qoıýshy rejısseri – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Ashat Maemırov.
Qazaqtyń mýzyka óneriniń injý-marjany sanalatyn «Birjan-Sara» operasy jaıly sóz bolǵanda, eń áýeli qazaqtyń shyn mánindegi birinshi professıonal kompozıtory Muqan Tólebaev pen lıbretto avtory Qajym Jumalıevtiń shyǵarmashylyqtyń úzdik úlgisin tanytqan ǵajaıyp tandemin aıtpaı ketý, áste, múmkin emes. Alǵash ret 1946 jyldyń 7 qarashasynda tusaýy kesilgen qoıylym kópshilik kórermen men mýzyka mamandary tarapynan úzdik dep tanylyp, 1949 jyly KSRO Memlekettik syılyǵyna ıe boldy. Mine, sodan bastap atalmysh operanyń sahnadaǵy joly sátimen jalǵasyp, talaı urpaqty ulttyq mýzykanyń besiginde terbep keledi. Jaqynda ǵana «Astana Opera» teatrynda tusaýy kesilgen «Birjan-Sara» operasynyń kezekti premerasy da osy oıymyzdy qýattaı túsedi.
2013 jyldyń 21 mamyrynda Elbasy Nursultan Nazarbaevtyń bastamasymen ashylǵan «Astana Opera» memlekettik opera jáne balet teatrynyń óz shymyldyǵyn atalmysh týyndymen túrýi tegin emes. Endi, mine, araǵa týra 5 jyl ýaqyt salyp «Birjan-Sara» operasy «Astana Opera» sahnasynda qaıta jandandy. Qoıylym rejısseri Ashat Maemırovtiń aıtýynsha, bul «Birjan-Saranyń» burynǵysynan basty aıyrmashylyǵy – zamanaýı tehnıkanyń ozyq úlgileri barynsha utymdy paıdalanyla otyryp, klassıkalyq týyndynyń jańashyl kózqarasta saraptalýynda eken. Qoıýshy dırıjer Abzal Muhıtdınov, keńesshi rejısser – Belarýs Úlken teatrynyń bas rejısseri, Ǵ.Toqaı atyndaǵy Tatarstan Respýblıkasy Memlekettik syılyǵynyń laýreaty M.Pandjavıdze, baletmeısterler – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri T.Nurqalıev, A.Tátı, qoıýshy sýretshiler men ssenograftar – S.Tasmaǵambetova men P.Dragýnov qatysqan shyǵarmashylyq jumys óziniń ereksheligin de qosa ala kelipti.
– «Birjan-Sara» operasy árdaıym qazaq opera óneriniń orasan zor jetistigi bolǵan. Jańa tehnologııalyq múmkindikter, M.Tólebaevtyń keremet mýzykasy, eki daryndy jastyń óshpes mahabbat tarıhy arqasynda, búginde bul operany álemdik opera óneri turǵysynan qarastyryp, baǵalaýǵa bolady. Spektakldi qoıǵan kezde, eń aldymen, sazgerdiń baǵa jetpes áýendi syıy negiz bolǵan mýzykadan bastaý aldyq. Jańa mýzykalyq sahnalyq redaksııada ssenografııa, rejısserlik tabys pen mýzyka sátti úılesim tapqan, menińshe, bul «Birjan-Sara» operasyn «Astana Operanyń» aıryqsha qoıylymy etedi, – deıdi qoıylym rejısseri Ashat Maemırov.
Qoıylymda Birjannyń partııasyn – kóptegen halyqaralyq baıqaýlardyń laýreattary Meıir Baınesh pen Beıimbet Tańaryqov, Sarany – Qazaqstannyń eńbek sińirgen ártisteri, Memlekettik syılyqtyń laýreaty Maıra Muhamedqyzy jáne Jannat Baqtaı, Janbotany – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri Janat Shybyqbaev pen Talǵat Musabaev, Analyq beınesin – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Dına Hamzına jáne halyqaralyq baıqaýlardyń laýreaty Gúljanat Sapaqova, Altynaıdy – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Saltanat Ahmetova men Aızada Kaponova, Jıenquldy – Erjan Saıpov jáne Azat Málik, Qojaǵuldyń partııasyn – Shyńǵys Rasylhan jáne Evgenıı Chaınıkov bastaǵan talantty ánshiler shoǵyry oryndaıdy.
Toı-dýman kórinisimen bastalǵan opera birden kórermenniń qııalyna qanat bitiredi. Shymyldyq ashylǵannan-aq paıda bola ketetin jármeńkeniń qaınaǵan qanbazary, án-jyrǵa toly dýmandy orta, ónerge qushtar toıshyl qaýym, daryndy halyq zergerleri men sheber qolónershiler, sırk óneriniń has sheberleri men ákki saýdagerler sahnasy óziniń shynaılyǵymen, dáýir kelbetin nanymdy jetkizýimen aıryqsha este qaldy. Tipti, shyǵarma túpnusqasyndaǵy moldalar beınesiniń qoıylymnyń jańasha oqylymyna saı bıler róline aýysýy da óz bederimen shynaıy hám qyzyqty.
О́ner týyndysynyń basty ereksheligi – sahna ssenografııasy men kostıým úlgileri. Bir ǵana qoıylym úshin sýretshi-ssenograftar – Sofıa Tasmaǵambetova men Pavel Dragýnovtyń qııalynan týǵan 400-ge tarta sahnalyq kıim óziniń aıryqsha saltanatymen jańa qoıylymnyń sánin kirgizdi. Al ssenografııa jaıly aıtylar áńgime bólek. Kóptonnaly ýltra zamanaýı dekorasııalar ázirlenip, teatr sahnasyna shynaıy sarqyrama qulaıtyn taý turǵyzyldy. Italııadan arnaıy shaqyrylǵan maman Serdjıo Metallıdiń beıneproeksııalary men 3D-tehnologııany paıdalanýdyń arqasynda sahnada aıryqsha saltanat túzgen tabıǵat pen turmys kórinisteri de óziniń jarqyndyǵy hám shynaıylyǵymen kóńilge berik bekidi. Eń bastysy – tamasha mýzyka, solısterdiń kásibı kemeldengen keremet daýysy men úılesimdi orkestr úni kórermenge esten ketpes áser qaldyrdy. Ol – sózsiz!
Áıtse de, keıbir tusta rejısserlik maqsattyń aıqyndalmaýy men basty keıipkerlerge kópshilik sahna tarapynan ekpinniń durys qoıylmaýy, ásirese, Birjan (Meıir Baınesh) men Saranyń (Maıra Muhamedqyzy) shyǵatyn tustary ózge ánshilerden daralanbaıdy. Sonyń saldarynan da Alashqa aty málim Birjan saldyń ánshilik, serilik, qaıratkerlik bolmysynyń erekshelikteri tolyqqandy ashylmaı, áli de bir qaınaýy ishinde ketkendeı óz deńgeıinde kóńil tushyntpady. 22 jyldyq saǵynyshpen jetken Maıra Muhamedqyzynyń Sarasynan da ah degizerlik beıne kóre almadyq. «La-Skala» teatry sahnasyn áýezdi ánimen baǵyndyrǵan ǵalamat daýysty ánshiniń dál osy qoıylymda, ókinishke qaraı, múmkindigi tolyqqandy ashylmaǵan. Sebebin taǵy da róldiń sahnalyq maqsaty men mindetiniń aıqyndalmaýynan dep túıdik. Al, kerisinshe, qoıylym sońynda Birjannyń anasy Analyqtyń joqtaýy Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Dına Hamzınanyń oryndaýynda júrekke jetti.
Bas-aıaǵy 7 aıdan astam ýaqytta daıyndalǵan opera qaı jaǵynan kelgende de óziniń jańashyldyǵymen erekshelenedi. Joǵaryda atap ótkenimizdeı, ol ásirese sahna dekorasııasy men ssenografııasynda aıqyn ańǵarady. Sahnanyń serigi – sulýlyq desek, sol sulýlyqqa biz tamashalaǵan «Birjan-Sara» operasy aıqyn dálel. Alǵashqy kórinistegi óner jármeńkesiniń toı-dýmanǵa toly qyzyǵynan bastap, Kókshetaýdyń alasa shoqyly qaraǵaıly taýlary bederlengen sulý tabıǵaty, Saranyń Jıenqulǵa uzatylar sahnasyndaǵy kıiz úıdiń saltanaty – barlyǵy-barlyǵy ózindik ásemdigi hám shynaılyǵymen tánti etti. Sahna saltanatyna ǵalamat merekelik kóńil kúı ústeıdi.
Qazaq operasynyń shyńy sanalatyn ulttyq mýzykamyzdyń injý-marjany – «Birjan-Saranyń» zamanaýı únde kórermenimen qaıta qaýyshýy óner áleminiń úlken jańalyǵyna aınalǵany sózsiz. Qoıylymdaǵy qanshama ǵajap kórinister: Birjan men Saranyń aıtysy, jeke aıtylatyn arııalar men arıozalar, jar-jar, bı kórinisteri, qosyla shyrqalatyn dýetterdiń qaı-qaısysy da óziniń kásibı jetkizilýimen hám ulttyq ónerimizdi keleshek urpaq sanasyna sińirýge baǵyttalǵan yjdahatty umtylysymen kóńilge qurmet ornyqtyrdy. Shymyldyq artyna jasyrynǵan birneshe aıǵa sozylǵan mańdaı ter eńbek dál búgin óz nátıjesin berdi. Ony kórermenniń tolassyz soǵylǵan shapalaǵy men ónerpazdarǵa baǵyttalǵan sheksiz yqylasynan anyq sezdik.
Sondaı-aq, qoıylym barysynda Mádenıet jáne sport mınıstri Arystanbek Muhamedıuly málim etkendeı, Muqan Tólebaevtyń «Birjan-sara» operasy 20-30 shilde aralyǵynda Astananyń 20 jyldyǵyna arnalǵan halyqaralyq opera festıvalinde Open Air formatynda ashyq aspan astynda ónersúıer qaýym nazaryna usynylady dep josparlanýda. Astana halqy men qala qonaqtary úshin bul kórsetilim aıtýly óner oqıǵasyna aınalady dep kútilýde.
Nazerke JUMABAI,
«Egemen Qazaqstan»