• RUB:
    6.68
  • USD:
    520.93
  • EUR:
    609.07
Basty saıtqa ótý
Fýtbol 28 Maýsym, 2018

ÁCh-nyń favorıtteri Fransııa men Argentına 1/8 fınalda kezdesedi

510 ret
kórsetildi

Komandalardyń pleı-offta bir-birimen kezdesýin kópshilik kóp talqylap, birshama boljap edi. Alaıda boljamdar bordaı tozyp, aýzy dýalylardyń aıtqany oryndalmaı jatyr. Mysaly, álem chempıonatynyń favorıtteri Fransııa men Argentına 1/8 fınalda kezdesedi dep kim oılaǵan. Mýndıaldyń qyzyǵy da osynda. 

Fransııa óz tobynda eshkimge utylmaı, birinshi oryn ıelendi. Bul qalypty jaǵdaı. Alaıda Argentınanyń Horvatııadan uty­­lyp, jaǵdaıyn nasharlatyp alǵany kútpegen oqıǵa edi. Kúni keshe ǵana olar oıynnyń sońyna taman gol soǵyp, Nıgerııadan 3 upaıdy ilip áketti. Endi pleı-offta eki ujymnyń joly túıi­sip tur. «Barselonanyń» qorǵaý­shysy Samýel Iýmtıtı endi áriptesi Leonel Messıdi tusap ustaýy kerek. Bul oıyn 30 maýsym kúni ótedi.

Nıgerııa men Argentına arasyndaǵy oıynnyń úzdigi atan­ǵan Leonel úsh álem chempıonatynda gol soqty. О́miriniń árbir onjyldyǵynda gol soǵyp kele jatqanyn da FIFA baspasózi tilge tıek etti. 2006 jylǵy chempıo­natta gol soqqanda ol 18 jas­ta bolsa, 2014 jyly 27-de edi. Endi mine 31-ge kelgen tusta taǵy da kózge tústi. Messıdiń Nı­gerııa qaqpasyna soqqan goly «Bar­selonanyń» da jeke tarıhyna endi. Sebebi sońǵy úsh chempıo­nat qatarynan 100-goldy ıspan klýbynyń oıynshylary salyp keledi. Mysaly, 2010 jyly Ines­ta, 2014 jyly Neımar, 2018 jyly Messı.

Oıyn sońynan keıin Argen­tına kelesi kezeńge shyqqanyn estip, bórkin aspanǵa atty. Osy shaqta Messı bas bapker Hor­he Sampaolıdi qushaqtap aldy. Bul jaǵdaıdy baspasóz ártúrli talqylap, bapker men kapıtannyń qaıta dostasqany dep topshylady. Esterińizde bol­sa, Horvatııamen bolǵan match­tan keıin Leo Messı bapkerdi synap, «kelesi oıynda alańǵa kimder shyǵatynyn bapkersiz-aq ózimiz aqyldasamyz» dep suhbat berdi. Endi, shamasy Mes­sı men Sampaolı qaıta dos­tasqan sekildi. Bul jaıynda bas bapker oıyn jasyrmaı aıtty. «Messı meni qushaqtap alǵan kezde baqyttan basym aınaldy. Men komandamen úlken jetistikke jetkim keledi. Al ol úshin Messıdiń kómegi kerek. Fýtbolshylar búgingideı oǵan kómek berip otyrsa, biz almaıtyn qamal qalmaıdy» dep aǵynan jaryldy Argentına bapkeri.

Aıtpaqshy osy oıyndy trıbýnadan tamashalaǵan ataqty argentınalyq Dıego Mara­dona dárigerlerdiń kómegine júgindi. Keıinnen tipti Dıego Arman­danyń aýrýhanaǵa jatqyzylǵany jaıly da aqparat shyqty. Biraq Maradona ózin jaqsy sezinetinin aıtty.

Álem chempıonatynyń oıyndaryn qalt jibermeı tamashalap otyrǵan «Barselona» basshylyǵy 2 oıynshyǵa qyzyǵýshylyq tanytty. Onyń biri Germanııaǵa gol soqqan, meksıkalyq jartylaı qorǵaýshy Irvıng Lossano. Antýan Grızmandy satyp ala almaǵan soń katalondyq klýb PSV ujymynyń basshylyǵyna resmı túrde usynys tastapty. So­nymen birge, «Barselona» chem­pıo­natta jarq etken danııa­lyq Krıstıan Erıksen men Alek­sandr Golovınge de quda tús­pekshi.

Álem chempıonaty kezinde kóptegen iri kompanııalar jaqsy jarnama jasap, isterin alǵa jyljytyp jatqanda Germanııa ekonomıkasy fýtboldan zardap shegip jatyr. «Deutsche Welle» agenttiginiń esepteýinshe Germanııa-Ońtústik Koreıa ara­syndaǵy oıyn kezinde nemis jumysshylarynyń 30 paıyzy qyzmetterin toqtata turyp, oıyn tamashalaǵan. Sonyń kesirinen Germanııa ekonomıkasyna 200 mıllıon eýro kóleminde zııan kelgen. Eger Germanııa qura­ma­sy jeńiske jete beretin bol­sa, bul shyǵynnyń kólemi odan ári arta beredi. Bul jerde eń basty ke­dergi Reseı men Germa­nııa­nyń arasyndaǵy ýaqyt aıyr­ma­shylyǵy bolyp tur.

Ermuhamed MÁÝLEN,

«Egemen Qazaqstan»