Astanadaǵy Ulttyq mýzeıde belgili arheolog, tarıh ǵylymdarynyń doktory, professor Zeınolla Samashevtyń mereıtoıyna arnalǵan is-shara ótti.
Mazmundy is-shara «Berel» ǵylymı-zertteý qorynyń ashylýymen bastaldy. Onda Zeınolla Samashev jetekshilik etken arheologııalyq ekspedısııanyń ár jyldary «Berel» saq qorǵandarynan tapqan biregeı artefaktileri jınaqtalǵan. Qorǵa engen 2 myńnan astam arheologııalyq zat tolyqtaı zerttelip, qalpyna keltirilgen. Ásirese saq qorǵandarynan tabylǵan altyn buıymdar men áshekeıler, at ábzelderi men qarý-jaraq túrleri jáne aǵash qımalary men dińgekteriniń bólshekterine jurtshylyq tańyrqap qarady.
Odan keıin is-shara «Dala qorǵandarynyń qupııalary» atty kórmege ulasty. Buǵan Mádenıet jáne sport vıse-mınıstri Nurǵısa Dáýeshov qatysyp, aıtýly ǵalymnyń arheologııa men tarıh ǵylymyna sińirgen eńbegin eńbegin erekshe atap ótti. Ǵalymǵa Mádenıet jáne sport mınıstri Dáýren Abaevtyń quttyqtaý haty men «Mádenıet salasynyń úzdigi» tósbelgisin tabys etti. Sonymen birge Shyǵys Qazaqstan oblysy mádenıet basqarmasynyń basshysy Nurbolat Ahmetjanov ta mereıtoı ıesine izgi lebizin bildirdi. Atalǵan kórmege Shyǵys Qazaqstan oblystyq tarıhı-ólketaný mýzeıiniń qoryndaǵy jádigerler usynyldy.
Sondaı-aq mádenı is-shara barysynda arheologııanyń ózekti máselelerine, eskertkishterdi zertteý men qorǵaýǵa baılanysty dóńgelek ústel májilisi ótip, onda tarıhshylar, arheologter jáne qoǵam qaıratkerleri otandyq arheologııa salasyndaǵy mańyzdy máseleler men ózekti taqyryptardy ortaǵa salyp, oı bólisti.
Kesh sońynda Zeınolla Samashev óziniń barlyq sanaly ómirin arnaǵan arheologııa ǵylymy týraly parasatty oı qozǵap, osy is-sharany uıymdastyrýǵa atsalysqan azamattar men jınalǵan qaýymǵa alǵysyn bildirdi.