• RUB:
    6.68
  • USD:
    520.93
  • EUR:
    609.07
Basty saıtqa ótý
Qoǵam 28 Naýryz, 2024

Qor bolǵan qaıran ýaqyt

140 ret
kórsetildi

Talas aǵaıyn toıǵa shaqyrǵan. Kenje ulyn úılendirmekshi. Kópten kútken, júrekjardy, aq túıeniń qarny jarylǵan qýanysh. Tilektes, nıettes qyrýar aǵaıyn barymyzdy kıip, baılaýymyzdy taǵyp, meıramhanaǵa jınaldyq. Barlyǵy toı ıelerine qutty bolsyn aıtyp, tilderi jetkenshe aq tilekterin jaýdyryp jatyr. Aıtpaqshy, belgilengen ýaqyttan bir saǵat kesh kelgenbiz. Jalǵyz biz emes, eldiń bári solaı. Erte barǵannan ne paıda, halyq báribir kesh jınalady. Súıekke sińip ketken ádet. Tipti daýasy joq dert dersiz. Bul joly da solaı boldy. Tym erte kelgender sharýamyz bar edi, bir aınalyp soǵaıyq desip ketip te jatty. Sarylyp tosyp, saǵymyz synar bolǵan soń qaýymdasyp turǵan jurt toı ıesiniń tamyryn basyp, mán-jaıdy bilip kelsin dep elshi jibergenbiz. Álgi aǵaıyn oblys ortalyǵyndaǵy abyroıly bir mekemede jumys isteıtin edi, basshysy kelmeı jatyr eken. Onsyz toı bastaý – ábestik. Kútken durys.

Sol tosqannan úsh saǵat tostyq. Dúnıede kútkennen jaman ne bar?! Ási­rese dastarqannyń ústi adal dámge syńsyp turǵanda. «Toıǵa barsań toıy­p bardy» umytyp, túski asyn ishpeı shyqqan biz sııaqtylardyń ishteri «án» sala bastady. Saǵyzdaı sozylyp, juqarǵan júıke birjola úzilýge taqaǵanda toı bastaldy-aý. Sózýar sheshender josyltty deısiń. Jattandy sóz, tap-taýryn bolǵan tilek. Qustyń jumyrtqasyndaı bir-birinen aýmaıdy. Demalyp qaıtamyz degen qaraqan basymyz qaljyrap, qajyp shyqtyq.

Ińir qarańǵysyn jamylyp kele jatyp oıyma áleýmettik jeliden kórgen bir beıne oralǵany. Álde qytaı, álde japon azamaty etik tigip otyr. Ábden ma­shyqtanyp alǵan bolýy kerek, qoly qolyna juqpaıdy. Jup-jumsaq byl­ǵaryny qalypqa kıgizip, qylpyl­dap turǵan kezdigimen artyǵyn kesip ala qoıady da, sart etkizip ultandy jap­syrady. Sheberdiń shegelegenine qy­zyqtym. Kóz ilespeıdi. Baıandap turǵan adamnyń aıtýyna qaraǵanda, bir saǵattyń ishinde bir jup etik tigedi eken. Netken jyldamdyq, qarqyny qatty-aq. Bel jazbaı jumys istese, kúnine on jup etikti op-ońaı tigip tastaıtyn túri bar. Endi esepteý­ge kiristim. Qaıran ýaqyt qor bolǵan jańaǵy toıǵa 250 adam shaqyrylǵanbyz. Úsh saǵat tostyq. Kóbeıtseń 750 saǵat adam ǵumyry bolyp shyǵady. Demalys kúni de emes, ju­mys kúni. Qazir bizdiń Kókshetaýda meı­ramhanalardyń demalys kúnderi bos bolmaýy sebepti el toıyn jumys kúnderi jasaı beretin bolǵan. Álgi etikshi tárizdi erinbeı eńbek etsek, 750 saǵatta 750 etik tigýge bolady eken. Basqa sharýa da solaı.

Ýaqyttyń qadirine jetip kórmegen bizge bos sóz, berekesiz tirlik qyzyqtaý. Álgi oıymdy toıdan shyqqan saparlasyma aıtyp edim, osynyń esi durys pa degendeı, betime úńile qaraǵany.

– Sonda ne, eldiń bári etik tigip ketýi kerek pe?

– Joq, – dedim men, – syraǵysyn aıtamyn da.

Búıirime qadalǵan birtúrli oıdy bir adamǵa túsindire almaǵan jazǵan basym jalpaq jurtqa qalaı uqtyrarmyn.