El Konstıtýsııasynyń 20 jyldyǵyna oraı Ortalyq kommýnıkasııalar qyzmetiniń alańyndaǵy dástúrli brıfıngke kelgen Qazaqstan Respýblıkasy Konstıtýsııalyq Keńesiniń Tóraǵasy Igor Rogov Ata Zańymyz – el halqy men Elbasynyń orasan zor jemisi ekendigin atap ótti.
– Konstıtýsııa – sizder men bizderge, Táýelsiz Qazaqstanymyzǵa kóptegen múmkindikter berdi. Onda el azamattary bostandyǵynyń saqtalýy men jeke quqynyń qorǵalýy, emin-erkin júrip-turýy jan-jaqty qarastyrylǵan. Al onyń basty kepili – Tuńǵysh Prezıdentimiz, Elbasy Nursultan Nazarbaev bolyp tabylady, – dedi Konstıtýsııalyq Keńes Tóraǵasy.
Ata Zańymyzdyń jazylý tarıhyna kýá bolǵan, ári sondaı ıgi istiń basy-qasynda júrgen Igor Rogov sóz arasynda Memleket basshysynyń bul iske óte uqyptylyqpen qaraǵandyǵyn aıta kelip, Nursultan Ábishulynyń Zańdy jazyp shyǵý úshin onnan astam memlekettiń Konstıtýsııasymen tanysyp, talqylaýdan ótkizgendigin eske saldy. Sondaı-aq, tól Ata Zańymyzdaǵy ár bap pen onyń tarmaǵyna, tipti, árbir tańbasy men árpine deıin ózi muqııat qarap shyǵyp, saraptaǵan. Nátıjesinde, beıbit elimizde búgingideı mamyrajaı tirshiliktiń qamtamasyz etilýine sep bolyp otyrǵan Ata Zańymyz jazylyp shyqqan.
– Oraıy kelgende aıta keteıin, bul týyndynyń sheteldik bilikti zańgerler arasynda «Nazarbaevtyń Konstıtýsııasy» atalýynyń sebebi jaıdan-jaı emes bolsa kerek-ti, – dedi ol.
Osy Konstıtýsııamyzda taıǵa tańba basqandaı etip kórsetilgen azamattarymyzdyń teń quqyly bolýy – elimiz ben jerimizdegi ulttar men ulystardyń tatý-tátti tirshilik qurýynyń basty sebepkeri. Ata Zań olardyń búgingideı beıbit, alańsyz ǵumyr keshýiniń birden-bir dánekeri bolyp otyrǵandyǵy da aqıqat. «Bul sózim de dálelsiz emes», degen sheshen Konstıtýsııanyń ulttar tatýlyǵynyń vızıt kartochkasyna aınalǵandyǵyn tilge tıek etti.
Ata Zańymyzdyń álemdik deńgeıdegi abyroı-bedeline qatysty oı órbite kelip, Igor Ivanovıch endigi sózdi ataýly kúnge oraı uıymdastyrylatyn is-sharalar legine qaraı burdy.
– Sondaı aıtýly sharanyń biri – 28 tamyz kúni Qazaqstanda Ata Zań kúni qarsańynda dástúrli túrde Halyqaralyq konferensııa ótedi dep josparlanýda. Ýaqyt ótken saıyn Konstıtýsııalyq quqyq máselelerine arnalǵan bul forým bizdiń elimizdiń brendine aınalyp keledi. Sebebi, sheteldik áriptesterimizben, zańgerler men halyqaralyq uıymdar ókilderimen kezdesý kezinde nemese syrt memleketterde ótken konferensııalarda Astanadaǵy jıynymyz jaıynda jıi sóz qozǵalady. Atap aıtqanda, sheteldik áriptester jyl saıyn ótkiziletin bizdiń konferensııa Konstıtýsııalyq quqyq máselelerine arnalǵan biregeı alań ekenin alǵa tartady, – dedi ol.
Nurlybek DOSYBAI.