Bul uıym ádebıettiń túrli janrynda shyǵarma jazatyn jas qalamgerlerdiń týyndylaryn tanystyryp, jas avtorlarǵa jan-jaqty qoldaý jasaý maqsatynda irgesi qalanyp, jetekshisi belgilendi. Ortalyqtyń tóraǵasy bolyp aqyn, Qazaqstan Jazýshylar odaǵynyń múshesi Súndet Seıitov saılandy.
Bıyl osy ortalyqqa bes jyl toldy. Osyny negiz ete otyryp, ortalyq músheleri poezııa keshin uıymdastyrdy. Atalǵan shyǵarmashylyq keshtiń máni men náshi bólek bolǵanyn keshke qatysqan jurt aıtyp jatyr. Ataýly kesh Şam ádebı shyǵarmashylyq ortalyǵynyń 5 jyldyq mereıtoıy aıasynda «Sham jaryǵyndaǵy kezdesý» degen atpen ótti. Keshte shyǵarmashylyq ortalyqtyń músheleri óleń oqyp, poetıkalyq jekpe-jekke shyqty. Keshte «Shah-Mat» kitabynyń tusaýy kesildi.
Şam ádebı ujymy kóptegen jetistikke jetti. Onyń ishinde, jeti aqyn-jazýshy Qazaqstan Jazýshylar odaǵynyń múshesi atansa, bes aqyn «Jyldyń úzdik aqyny» hám bes jazýshy «Jyldyń úzdik jazýshysy», bir aqyn, ıaǵnı Batyrhan Sársenhan «Daryn» memlekettik jastar syılyǵynyń laýreaty, budan bólek tórt aqyn respýblıkalyq ádebı syılyqtardyń laýreattary atandy.