Qoǵam • 30 Tamyz, 2025

Máni erekshe halyqaralyq konferensııa

290 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Astanada «Konstıtýsııa jáne memlekettilik: Quqyq pen bolashaq dıalogi» atty halyqaralyq ǵylymı-praktıkalyq konferensııasy ótti. Konstıtýsııanyń 30 jyldyǵyna oraı uıymdastyrylǵan is-sharaǵa Reseı, Armenııa, О́zbekstan, Tájikstan, Taıvan elderiniń ókilderi de qatysty.

Máni erekshe halyqaralyq konferensııa

Sýret: advokatura.kz

Halyqaralyq konferensııa­nyń alǵashqy sessııasy «Kon­stı­týsııa­lyq teńdik kepildikteri, qorǵaný quqy­­ǵy jáne ádil sot­qa qol jetkizý» atty taqy­ryp­­ta ótti. Ata zańymyz­dyń 30 jyl­­dyǵyna arnalǵan is-sha­raǵa 18 elden delegattar, so­nyń ishinde konstıtýsııalyq sot­tardyń tóraǵalary men qoǵam qaı­rat­kerleri qatysty. Alǵashqy ses­sııanyń ashylý saltanatynda Konstıtýsııalyq sottyń tór­aǵasy Elvıra Ázimova sóz sóı­lep, táýelsizdik alǵaly beri Kon­stıtýsııamyz elimizdegi zań­nyń ústemdigi, adam men azamat­tyń quqyqta­ry men bostandyqtary­nyń qorǵalýyn qamtamasyz etip kele jatqanyn, táýelsiz memleketi­miz­de quqyqtyq qaǵı­dattar to­lyq qalyptasqanyn ­atap ótip, qonaq­tar­dy Ata zańy­myz­dyń 30 jyldyq mereıtoıymen qut­tyqtady.

Spıker eki kúnge jospar­lanǵan konferensııa barysynda qatysý­shylar is júrgizý zańna­masyn jetil­dirý, quqyq qol­daný qyzmetin sıfrlandyrý, Konstıtýsııalyq erejelerge ne­gizdelgen «Zań jáne tártip» qaǵı­datyn iske asyrý máseleleri talqylanatynyn jetkizdi.

«Bizdiń eldiń Konstıtýsııasy tek quqyqtyq emes, sonymen qa­tar saıası jáne dúnıetanym­dyq fýnk­sııalardy da atqarady. ­­Dál osy fýnksııalar saıası ómir­diń turaqtyly­­ǵyn, qoǵamdyq úde­ris­terdiń úılesim­diligin qamtamasyz etip, memlekettiń odan ári damýyna jol ashady», dedi ol.

Is-sharada Ádilet mınıstri Erlan Sársembaev konstıtý­sııa­lyq ınstıtýttardy nyǵaıtý men tulǵa quqyqtaryn qorǵaý memleket­tik saıasattyń basym ba­ǵy­ty ekenin atap ótti.

«Konstıtýsııa – bul tek ınstı­týt­tar júıesi emes, sonymen qa­tar qun­dylyqtar júıesi. Eń ozyq zań aza­mattardyń kúndelikti tir­shi­ligine tikeleı áser etýi kerek. Iаǵnı Konstıtýsııa adam sanasyn, quqyqtyq mádenıetin qalyptas­ty­ryp, ulttyń mádenı kodynyń bir bóligine aınalýǵa tıis», dedi Ádilet mınıstri.

Jıynǵa qatysýshylar jıyn­da azamattardyń konstı­tý­­sııalyq quqyǵyn qorǵaý, sot tóre­­liginiń ádildigine qol jetkizý, zań men tártip ústemdik etetin qo­ǵam qurý sekildi mańyzdy máse­le­lerge qatysty oılaryn ortaǵa sal­dy. Máselen, О́zbekstan Res­pýb­­lıkasynyń Konstıtýsııalyq soty tóraǵasynyń orynbasary Askarjon Ǵafýrov 2022 jylǵy konstıtýsııalyq reformalar­­dyń mańyzyna toqtalyp, Qazaqstan Konstıtýsııalyq soty jýyrda ǵana qaıta qurylǵanyna qara­mas­tan, bul baǵyttaǵy jumysty qar­qyndy júrgizip jatqanyn, Konstıtýsııa normalary men qa­ǵı­dattaryn júzege asyrýǵa kó­mek­tesetin mańyzdy sheshimder qabyl­daǵanyn málimdedi.

Is-sharanyń alǵashqy sessııa­syn­da ǵylymı jáne qoǵamdyq sarap­shylar kons­tıtýsııalyq teńdik ke­pil­dik­terin qamtamasyz etý, qor­ǵa­ný quqyǵy men ádil sotqa qol jet­kizý máseleleri talqylandy. Ekinshi k­úngi plenarlyq jáne paneldik ses­sııalar kons­tı­týsııalyq turaqty­lyq pen kons­tıtýsııalyq biregeı­likti qa­lyptastyrý máselelerine arnaldy. Sondaı-aq Konstıtý­sııa­­lyq sottyń qyzmetin jandandyrý, azamattardyń quqyqtaryn qor­ǵaýdyń quqyqtyq tetikterin ny­ǵaıtý, daýlardy sheshýdiń balamaly tásilderin damytý jáne sıfr­landyrý jaǵdaıynda sot júıe­sin jetildirý sekildi ózekti máse­leler talqyǵa tústi.