Tamada jigit toıdaǵy eldi ábden mezi etip, qaıta-qaıta shapalaq suraýmen boldy.
«Oý, aǵaıyn, shapalaq qaıda, shapalaq?!».
«Qane, taǵy da, taǵy da bir dý qol soǵyp, qoshemet kórsetip qoıyńyzdar!»
«Úıbaı-aý, búgin sizderge ne bolǵan? Kúni boıy tamaq ishpegensizder me, nemene?! Al qane, bir, eki, úsh! Shapalaq!»
Kenet...
Aq jaýlyǵy qarqaradaı bop tórde otyrǵan bir apamyz basyn shaıqap: «Tý-úh, myna zarjaqtyń ózin qazir shapalaqpen tarty-yp, tarty-yp jiberer me edi!» dedi shamdanyp.
Osy sátte meniń oıyma jazýshy aǵamyzdyń bir sózi oraldy.
...Saıabaqtaǵy taram-taram trotýarlardyń birimen aıańdap kele jatqan bolatynbyz. Kenet keshegi ádebı gazette áńgimesi jarııalanǵan bir jas jigit qarsy aldymyzdan kezige ketti.
О́zi eptep qyzyńqyrap alǵan sııaqty. Jazýshy aǵama qarap basyn ántek shalqaıtyp:
– Qalaı, meniń áńgimemdi oqydyńyz ba? –dedi.
– Á, ıá... aınalaıyn, oqylatyn dúnıe bolsa, oqımyz ǵoı, –dep jazýshy oǵan qatqyldaý jaýap qatty da, aıaldamaı júre berdi.
– Jaqsy onda!..
Jas qalamger basyn sál ıip, «sizde basqa sharýam joq edi» degendeı qalyp tanytty. Biraq onyń úninde, júris-turysynda lezde bir «ókpe» paıda bola qalǵany anyq sezildi.
Jazýshy basyn shaıqap, salqyn ǵana ezý tartyp: «Jaqsy dúnıeni jurttyń ózi-aq oqyp shyǵady. Al sodan soń, pikir bildirýge asyǵyp, beıil tanytyp turady, – dedi ózimen-ózi sóıleskendeı kúbirlep. – Al endi, unamaǵan dúnıege sóz joq...».
Nurǵalı ORAZ, «Egemen Qazaqstan»