«Astana Opera» teatrynyń balet trýppasy 16 qańtar kúni kórermen nazaryna Reseıdiń Halyq ártisi Altynaı Asylmuratovanyń jetekshiligimen ǵalamat Gala-balet usynady. Mazmundy baǵdarlama aıasynda teatrdyń Úlken zaly sahnasynda balet solısteri Serik Naqyspekov pen Daler Zaparov Marıýs Petıpanyń horeografııasyndaǵy R.Drıgonyń «Talısman» baletinen pa-de-de jáne E.Deldevez, L.Mınkýstyń «Pahıta» baletinen gran-pa nómirin oryndaıdy.
– R.Drıgonyń «Talısman» baletinen pa-de-de álem boıynsha baletsúıer qaýym arasynda úlken ataqqa ıe boldy. Ol barlyq halyqaralyq balet baıqaýlarynyń baǵdarlamasyna jáne kóptegen álemdik balet trýppalarynyń repertýaryna engen. Osynaý nómirdiń tamasha sıýjeti boıynsha aldymyzda ejelgi Úndistannyń tylsym álemi ashylady. Meniń oryndaýymdaǵy jel qudaıy Vaııý aspan rýhtary ámirshisiniń qyzy Nırıtımen birge bıleıdi. M.Petıpa men P.Gýsevtiń horeografııasy aıryqsha sheberligimen ári mánerligimen ózgeshelenedi. Bizdiń oryndaýymyzdaǵy osy klassıkalyq jaýhardyń ınterpretasııasy elordalyq kórermenniń kóńilinen shyǵady degen úmittemin, – dep oı bólisti Serik Naqyspekov.
Al teatrdyń talantty solısi Daler Zaparov bolsa bul kúni E.Deldevez, L.Mınkýstyń «Pahıta» baletinen gran-pamen debıýt jasaıdy. Sonymen birge jas balet ártisteri Sofııa Ádilhanova, Nuraı Nursafına, Evgenıı Rybkın, Dıas Qurmanǵazy, Rýstam Chahalov osy nómirde alǵash ret sahna tórine shyǵady. Daler Zaparovpen juptasyp teatrdyń jetekshi solısi, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Ánel Rústemova óner kórsetedi. Sándi de merekelik gran-pa balet keıipkerleriniń saltanatty úılený toıyn bı tilinde baıan etedi. Ol bólshekterdiń moldyǵy, naqysh, ıspandyq temperament jáne varıasııalardyń san alýandyǵymen ózgeshelenedi.
– Meniń pikirimshe, meıli alǵashqy, premeralyq oryndaý nemese repertýarlyq spektakl bolsyn, árqashan barlyq óner kórsetýler ózinshe erekshe. Qaı partııa bolsyn, sahnaǵa shyqqan saıyn ártis retinde oryndalatyn beıneniń jańa qyrlaryn, tyń dúnıeler ashamyn. Dese de atalǵan Gala-balette sahnaǵa shyǵý men úshin óte mańyzdy, sondyqtan emosıonaldyq jaǵynan kúsh-qýatym artyp, jańa jyldy súıikti sahnamda jaqsylyqpen bastaýǵa qushtarlyǵym zor, – dep óz áserin jetkizdi Daler Zaparov.
Eki bólimnen turatyn alýan túrli baǵdarlamaǵa teatr repertýaryndaǵy klassıkalyq, neoklassıkalyq jáne zamanaýı qoıylymdardan úzindiler endi. Atap aıtsaq, J.Korallı men J.Perronyń horeografııasyndaǵy A.Adannyń «Jızel» baletinen pa-de-de, L.Mınkýstyń «Baıaderka» baletinen úndi bıi, M.Petıpanyń horeografııasyndaǵy P.Chaıkovskııdiń «Aqqý kóli» baletinen pa-de-de jáne t.b. Sondaı-aq bul keshte Patrık de Bananyń horeografııasyndaǵy «Dala úni» baletinen dýet oryndalatyn bolady. Eske salar bolsaq, osynaý ulttyq balettiń álemdik premerasy Mádenıet jáne sport mınıstrliginiń qoldaýymen jeltoqsan aıynda elordalyq kórermenge zor jetistikpen usynylǵan edi.
Klassıkalyq bı óneri elorda turǵyndary men qonaqtaryna «Astana Opera» teatrynyń jetekshi solısteri, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri Áıgerim Beketaeva men Erkin Rahmatýllaev, Oljas Tarlanov, balet trýppasynyń solısi Anastasııa Zaklınskaıa, balet ártisteri Marıko Kıtamýra, Móldir Shákimova, Adelına Tólepova, Jánibek Ahmedıev, Janserik Ahmetov, Bostan Qojabekovtiń oryndaýynda usynylatyn bolady. «Astana Opera» sımfonııalyq orkestri dırıjer Arman Orazǵalıevtiń jetekshiligimen óner kórsetedi.