Teriden jasalatyn ishik qazaqta ejelden bar. Bul kıim neniń terisinen tigilgenine baılanysty: eltiri ishik, seńseń ishik, qasqyr ishik, túlki ishik dep atalady. Eltiri ishik degenimiz – jańa týǵan qozynyń terisi bolsa, seńseń ol kúzde jetilip, toqty bolǵan qozynyń terisi. Mundaı teriniń júnin atalarymyz «tiri jún» dep ataǵan. Al qasqyr, túlki terisi eki bastan belgili.
Kóp jaǵdaıda teriden tigilgen ishikti barqyt, púlish, shuǵa sııaqty mata túrlerimen tystaıdy, ıaǵnı qaptaıdy. Osyǵan baılanysty «barqyt ishik», «púlish ishik» dep te aıtyla beredi. Osylardyń ishinde kestelengen teri ishik (sýrette) óte az kezdesedi. О́ıtkeni bul buıymdy jasaý ońaı emes. Desek te osyndaı bir ishikti ótken jazda týǵan jerge barǵan saparymyzda Baı-О́lke aımaqtyq ortalyq mýzeıiniń kórme zalynan kezdestirdik.
Jádiger týraly anyqtamalyqta: «Bul ishikti 1960 jyly mura jınaýshy S.Maǵzam deıtin kisi Altaı aýylynan (sumyn) taýyp ákelgen. Jasaǵan sheberdiń aty-jóni belgisiz. Saqtaǵan adamnyń aıtýyna qaraǵanda, HH ǵasyrdyń basynda jasalǵan bolýy múmkin», delinipti.
Al ózderińiz kórip otyrǵandaı, fotodaǵy kesteli ishiktiń sıpatyna toqtalar bolsaq, ishik isek qoıdyń terisinen tigilgen. О́ıtkeni isektiń terisi ári jumsaq, ári berik keledi, sondaı-aq ılep ıkemdeýge qolaıly. Iаǵnı kúzde semirgen isektiń terisin ıge byqtyryp, odan keıin ıin qandyra jumsartyp alǵan soń ony qaraǵaı qabyǵynyń niline boıaǵan. Boıaý tolyq sińgen teriniń eki óńirine jáne jeńine biz kestemen órnek salǵan. О́ıtkeni ishik tolyq tigilgen jaǵdaıda bulaı kesteleý múmkin emes. Kesteni jasaǵan adamnyń sheberligi keremet. Ilengen terini oıýdyń ne bir túrimen (qoshqar múıiz, gúl japyraq, jylan ırek, tamshy noqat, t.b.) bezendirgen.
Sonymen qatar ishiktiń eki óńiri men etegine qozynyń aq seńseń terisinmen aınala jıektegen. Jıek pen kesteniń arasyn qyzyl tústi jalpaq matamen syrmalap, kómkergen. Al ishiktiń jaǵasyn túlkiniń pushpaǵynan jasaǵan.