Turmys-tirshiligi qazaqy aýyldarda ózge ulttyń aralas-quralas, dámdes bolyp, bite qaınasyp ketkeni qalypty jaǵdaı shyǵar. Aýyl-aımaqta aıt bolsa aıtshylap, Naýryzda qutty bolsyn aıtysyp, tátti-dámdisin taratyp júretin orys, nemis syndy ulttardy jıi kóremiz. Din, dil, til dep daralanbaıdy olar.
Álbette, ár ult ózi dástúrine qurmetpen qaraıdy ǵoı. Dese de, kók baıraqtyń astynda birtutas el bolyp ketken soń, Otanǵa degen súıispenshilikteri erek. Al qalalyq jerdiń bes saýsaǵy birdeı emes. Sol úshin de shyǵar, asfaltta týyp-ósse de qazaqtyń tiline, ultyna degen qurmeti erekshe Ivan Kısılevteı azamattar kózge birden túsedi. Ásirese О́skemende...
Ivan Alekseevıch qazaqtyń ortasynda óse qoıǵan joq. Balabaqshadan bastap búginge deıin oryssha tárbıe aldy, oryssha oqydy. Mamandyǵy – feldsher. Jedel járdemde qyzmet etedi. Bala kúngi armany sol edi: aq halat kıip, naýqastarǵa kómek qylsam dep ósken. Keıin qyzmetke turyp, qazaqtyń qyz-jigitterimen aralasa kele qazaq tilin úırenýge bel býǵan. Áýelgi maqsaty – olarmen qazaqsha sóılesý ǵana emes, Otanǵa degen qurmeti.
«Mektepte qazaq tilinen Sara Qabdyrahmanqyzy degen muǵalim sabaq berdi. Qazaqsha tez sóıleıtin. Túsinip úlgermeı qalatynbyz. Keıin óz betimmen qazaq tilin úırenýge den qoıdym. Túrli kitap oqydym. Arnaıy kýrsqa jazyldym. Nıet qoıǵan soń ba, tez úırenip aldym. Áli de aksent bar, biraq túzelip ketedi dep oılaımyn. Sonymen qatar aǵylshyn, fransýz tilderin de oqyp júrmin», deıdi I.Kısılev.
Iá, eń bastysy nıet, tilge degen qurmet bar. Qazaq tilin bilsem, erkin sóılesem dep umtylyp tur. Ol áriptesterimen ǵana emes, shaqyrtqan naýqastarmen de qazaqsha sóılesýge tyrysady. Al ázil-áńgimeleri jarasatyn áriptes, dostarymen tek qazaqsha sóılesýdi ádetke aınaldyrǵan. Tilge ǵana emes, ulttyq dástúrge de qurmetpen qaraıtyn ol Naýryz sekildi meıramdarda otbasynda da dastarqan jaıyp, qazaqy dástúrmen qarsy alady. «Bir shańyraq astyndaǵy berekemiz jarasqan kópultty memleketpiz» dep urandaǵannan góri, qazaq ultyna degen izet osylaı kórsetilse kerek-ti. Soǵys jyldary jer aýyp kelgen qanshama ultty baýyryna basqan qazaq halqy qandaı da qoshemetke laıyq der edik. Eshkimdi ózekke teppedi, ógeısitpedi. Qaı ult bolsyn, bir úzim nanymen bólisip, tórine shyǵardy. Sol aralasqannan bala-shaǵasyna deıin týystaı bolyp ketkenderdi bilemiz.
Osy taqyryp qozǵalsa, oblystaǵy cheshen, ıngýsh halyqtarynyń «Vaınah» birlestiginiń tóraǵasy Tatıana Kagermanovanyń baıaǵyda aıtqan bir esteligi eske túsedi: «Atalarymyz Qazaqstannyń shyǵysyna sonaý Cheshenstannan jer aýyp kelgen eken. Qaladan tym alys emes, Taıynty aýylyna jetip toqtapty. Sonda aryp-ashyp jetken eldi jergilikti qazaq halqy qushaq jaıa qarsy alyp, as-sýymen bólisken. Jatar oryn berip, úı soǵýǵa kómektesken. Qazaqtyń sol bir jaqsylyǵyn atam óle-ólgenshe aıtyp otyra-tuǵyn», degen edi. Sózdiń aqıqaty osy. Qanshama ultty bir shańyraq astyna uıytty. Jyldar ótse de, Qazaqstanda turyp jatqan ózge ult óz tilin, ádet-ǵurpyn umytpaǵan. Ol úshin Dostyq úıi ashylyp, ár ulttyń birlestigi quryldy.
Joǵaryda aıtqan Ivan Kısılev te qazaq tilin Dostyq úıiniń qabyrǵasynda ashylǵan kýrsqa qatysyp úırengen. О́ńirde kózqarasy túzý Ivandaı azamattar az emes. О́skemendegi orta mektepterdiń birinde orys synyptaryna qazaq tilinen sabaq berip júrgen Nadejda Shýshanıkovany da bilemiz. Ulty orys bolǵanymen, qazaqshaǵa sýdaı. Maqaldap sóılegende, qazaqty jańyldyrady. Fılologııa fakýltetin támamdaǵan ol – búginde ilespe aýdarmanyń sheberi.
Kópke úlgi bolyp júrgen Ivan, Nadejdalardaı azamattarymyzdyń qatary artsa, oqtyn-oqtyn týyndaıtyn til problemasy da birjola sheshiler edi. Tarıhtan tarta sóıleıtin Tatıana Kagermanovalardyń da áńgimesi jıi aıtylsa deımiz. Qalaı desek te, qazaq halqynyń kóńili darqan, peıili keń halyq. О́zge ulttyń qazaq tilinde sóılegen eki aýyz sózine bola tóbemiz kókke jetip, máz bolamyz.
Shyǵys Qazaqstan oblysy