• RUB:
    6.68
  • USD:
    520.93
  • EUR:
    609.07
Basty saıtqa ótý
21 Aqpan, 2015

Baılanys operatorlarynyń keńesi

260 ret
kórsetildi

Investısııalar jáne damý mınıstrligi Baılanys, aqparattandyrý jáne aqparat komıtetinde vıse-mınıstr Asqar Juma­ǵa­lıev­tiń tóraǵalyǵymen «Ksell» AQ, «Kar-Tel» JShS, «Mobaıl Telekom-Servıs» JShS jáne «Altel» JShS baılanys opera­tor­larynyń keńesi ótti. Operatorlar arasyndaǵy kelissózder nátıjesinde 2015 jyldyń 1 qańtarynan bastap ınterkonnekt mólsherlemesin mınýtyna 11,10 teńgeden 8 teńgege (QQS-syz) deıin tómendetý týraly sheshim qabyldandy. «Biz operatorlarǵa bir jerde jınalyp, bir sheshimge kelýge múmkindik berdik. Nátıjesinde, ınterkonnekt bıyl 28%-ǵa tó­men­deıdi. Bul uıaly baılanys qyz­met­teri naryǵyndaǵy básekelestikti damytyp, abonentterdiń shy­ǵyn­daryn azaıtady», dep atap ótti Asqar Jumaǵalıev. Budan basqa, Asqar Juma­ǵalıevtiń aıtýynsha, kezdesý barysynda operatorlar 2016 jyldyń 1 qańtarynan bastap barlyq uıaly operatorlar úshin ınterkonnekt mólsherlemesin mınýtyna (QQS-syz) 5 teńge kóleminde bekitýge kelisti. Esterińizge sala keteıik, ınter­konnekt – operatorlar arasyn­daǵy jeliaralyq baılanys. In­terkonnekt mólsherlemesi bir opera­tor­dyń basqa operatorǵa óz abo­nen­tiniń jeliden tys qońyraý shal­ǵanda sóılesýdiń árbir mınýty úshin tóleıtin somany anyqtaıdy. Qazaqstanda ınterkonnekt stavkasy 11 jyl boıy ózgermeı, (QQS-syz) 19,98 teńge quraǵan. 2010-2012 jyldar aralyǵynda uıaly baılanys operatorlarymen kelisim boıynsha ınterkonnekt mólsherlemesi 19,98 teńgeden 15,3 teńgege deıin (QQS-syz) tó­­men­­­detilgen. 2012 jyldyń jel­­toq­­­san­ynda uıaly baılanys ope­ra­tor­lary úsh jyl ishinde jyl saıyn 15%-ǵa ınterkonnekt mólsher­le­mesin tómendetý jó­nin­degi memo­randýmǵa qol qoıǵan. Sonymen qatar, QR IDM Baılanys, aqparattandyrý jáne aqparat komıteti «Ksell» AQ jáne «Kar-Tel» JShS ınterkonnekt baǵasyna saraptama ótkizgen bolatyn. Saraptama qorytyndysy boıynsha operatorlarǵa 2015 jylǵy 1 qańtardan bastap ınterkonnekt mólsherlemesin 11,10 teńgeden 8,88 teńgege (QQS-syz) deıin tómendetý qajettiligi týraly qorytyndy jiberildi. «Egemen-aqparat».