Qazaqstan • 24 Mamyr, 2018

Memlekettik syılyqtyń ıegeri B.N.Ábishovanyń 90 jyldyq mereıtoıyna oraı ǵylymı keńes ótti

353 ret
kórsetildi
2 mın
oqý úshin

Sh.Sh. Ýálıhanov atyndaǵy Tarıh jáne etnologııa ınstıtýtynda «Rýhanı jańǵyrý jáne Qazaqstan tarıhynyń ózekti máseleleri» taqyrybynda keńeıtilgen Ǵylymı keńes bolyp ótti. Ǵalymdar basqosýy belgili ǵalym, tarıhshy, professor, Memlekettik syılyqtyń ıegeri B.N.Ábishovanyń 90 jyldyq mereıtoıyna oraılastyra uıymdastyrylǵan.

Memlekettik syılyqtyń ıegeri B.N.Ábishovanyń 90 jyldyq mereıtoıyna oraı ǵylymı keńes ótti

Baǵdat Nurlanqyzy Ábisheva 40 jyldan astam ómirin Sh. Ýálıhanov atyndaǵy Tarıh jáne etnologııa ınstıtýty qabyrǵasynda qazaq ǵylymynyń damýyna arnady. «Instıtýt shejiresine» aınalǵan ardager-ǵalym kezinde akademık Q.I.Sátbaevtyń batasyn alyp, aspırantýraǵa túsýge arnaıy qoldaý hat alǵan.

B.N. Ábisheva ótken ǵasyrdyń 50-shi jyldarynyń basynda Máskeýde tarıh ǵylymynyń maıtalmandary E.V. Tarle, B.D. Grekov, A.M. Pankratova, M.V. Nechkına, N.M. Drýjının, I.I.Mıns, B.N. Ponomarev, E.B. Genkına, M.P. Kım, K.V. Bazılevıch, A.M. Samsonov jáne t.b. dáris bergen aspırantýrany bitirip, tarıh ǵylymdarynyń doktory A.P. Kýchkınniń jetekshiligimen dıssertasııasyn qorǵap shyqqan, 24 jasynda tarıh ǵylymdarynyń kandıdaty ataǵyn alǵan alǵashqy qazaq qyzy. 1952 jyldan 1994 jylǵa deıin ınstıtýtta úzdiksiz aǵa ǵylymı qyzmetker, ınstıtýt dırektorynyń ǵylym jónindegi orynbasary, bólim meńgerýshisi, jetekshi ǵylymı qyzmetker laýazymdarynda eńbek etti.

Ǵylymı keńesti júrgizgen ınstıtýt dırektory, t.ǵ.d., professor Z.E. Qabyldınov Baǵdat Ábishevanyń ǵylym jolyndaǵy ǵıbratty ǵumyryna sholý jasady. Al ınstıtýttyń bólim meńgerýshisi Z.M.Tólenova «Ǵıbraty mol ǵumyr», ınstıtýttyń bas ǵylymı qyzmetkeri Z.T. Sadýaqasova «Ǵylymdaǵy áıeldiń ómiri men qyzmeti» taqyryptarynda baıandama jasady.

Ál-Farabı atyndaǵy Qazaq ulttyq ýnıversıtetiniń Tarıh, arheologııa jáne etnografııa fakýltetiniń dekany M.S. Noǵaıbaeva, Qazaqstan tarıhy kafedrasynyń meńgerýshisi, professor B.B. Káribaev, professor A.B. Qalysh, akademık Aqaı Núsipbekovtiń qyzy M.A. Núsipbekova, akademık M.H. Asylbekovtyń qyzy  professor J.M. Asylbekova, t.b. ardager-ǵalymǵa qurmet bildirip, estelikterimen bólisti.

Tarıh ǵylymdarynyń birneshe kandıdatyn daıyndaǵan  Baǵdat Nurlanqyzy óz ǵylymı mektebin qalyptastyrǵan ǵalymdardyń biri. Búginde halyqaralyq Aqparattandyrý Akademııasynyń akademıgi, «Qazaqstan Respýblıkasy ǵylymynyń damýyna sińirgen eńbegi úshin» tósbelgisiniń ıegeri,  «Eńbek ardageri» Baǵdat Ábishevanyń otandyq ǵylym men qoǵamǵa sińirgen eńbegi ólsheýsiz.

Elvıra SERIKQYZY,

«Egemen Qazaqstan»

ALMATY

Sońǵy jańalyqtar

Astanada júk kóligi órtke orandy

Oqıǵa • Búgin, 19:45