О́shpes dańq • 04 Sáýir, 2025

Qazaq ónerpazdary maıdan dalasynda 36 myńnan asa konsert qoıǵan

130 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Uly Otan soǵysy jyldarynda mádenıet maıdan men tylda halyqtyń rýhyn kóterý isinde mańyzdy ról atqardy. Soǵys jyldary qazaqstandyq ártister 36 525 konsert ótkizip, olardy 9 337 000 adam tamashalady. Bul týraly QR Mádenıet jáne aqparat mınıstri Aıda Balaeva Almatyda ótken «Jeńistiń: urpaqtar men halyqtardyń birligi» konferensııasynda aıtty, dep jazady Egemen.kz.

Qazaq ónerpazdary maıdan dalasynda 36 myńnan asa konsert qoıǵan

Foto: anatili.kazgazeta.kz

Konferensııa jumysyna QR Prezıdenti Ákimshiliginiń Ishki saıasat bóliminiń meńgerýshisi Abzal Núkenov, Reseı Federasııasy Prezıdentiniń shet eldermen aımaqaralyq jáne mádenı baılanystar jónindegi basqarmasy basshysynyń orynbasary Anton Rybakov, Reseı Federasııasynyń Jastar isi jónindegi federaldyq agenttigi basshysy Grıgorıı Gýrov, eki eldiń ǵalymdary men sarapshylary, sondaı-aq belsendi jastar qatysty.

1943 jyly respýblıkada qazaq aıtysy qaıta jandanyp, aqyndar jaýyngerler men eńbekkerlerdiń erligin jyrǵa qosty. Osy ýaqytta Qazaqstanǵa evakýasııalanǵan 90-ǵa jýyq jazýshy qazaq ádebıeti qaıratkerleriniń qataryn tolyqtyrdy. Olardyń ishinde Alekseı Tolstoı, Sergeı Mıhalkov, Fıodor Panferov, Konstantın Paýstovskıı, Samýıl Marshak, Mıhaıl Zoshenko jáne basqalary bar. Sondaı-aq, 90-ǵa jýyq aqyn-jazýshy maıdanǵa attanyp, soǵysqa qatysty. 

«Memleket mádenıetti tek qoldap qana qoımaı, ony nysanaly túrde halyq arasyna taratty, onyń qýatty rýhanı kúshin Uly Jeńiske jetýdiń bir tetigi retinde sheber paıdalandy ári damytýǵa kúsh saldy. Qazaqstandyq sahna jáne mýzyka óneriniń sheberleri maıdanda zor suranysqa ıe boldy. Arnaıy jyljymaly konserttik brıgadalar qurylyp, olar maıdan shebinde jáne gospıtalderde konsert qoıdy», dedi A. Balaeva.

Sahnada tek burynnan tanymal týyndylar ǵana qoıylyp qoımaı, soǵys jyldarynda tuńǵysh premeralar da ótti. Máselen, 1942 jyly Qazaqstanda alǵash ret opera janryndaǵy qoıylym sahnalandy. Onyń avtory – Evgenıı Brýsılovskıı, al týyndy «Gvardııa, alǵa!» dep ataldy.

1944 Ahmet Jubanov pen Latıf Hamıdıdiń «Abaı» operasy sahnaǵa shyqty. Búginde Natalıa Sas esimin ıelenip otyrǵan balalar men jasóspirimder teatry (TIýZ) ashyldy. Sol jyly kompozıtorlar Muqan Tólebaev, Evgenıı Brýsılovskıı jáne Latıf Hamıdı birigip, Qazaq KSR-iniń alǵashqy memlekettik ánuranyn jazdy.

Soǵys kezeńi Qazaqstannyń beıneleý óneri úshin de mańyzdy kezeń boldy. Sýretshiler 2 500-den astam keskindeme, grafıka jáne músin týyndylaryn jasady. Bul shyǵarmalarda keńes adamdarynyń maıdan men tyldaǵy patrıotızmi, tabandylyǵy, erligi men qaharmandyǵy beınelendi. Qazaqstan keskindemesi men grafıkasynyń damýyna qosqan úlesi úshin Qazaq KSR Joǵarǵy Keńesi Prezıdıýmynyń sheshimimen Ábilhan Qasteev pen Moıseı Levınge «Qazaqstannyń halyq sýretshisi» ataǵy berildi.

Sońǵy jańalyqtar