Elordaǵa alǵash ret gastroldik saparmen kelgen Borıs Eıfman atyndaǵy akademııalyq balet teatrynyń trýppasy «Astana Opera» teatrynyń Úlken zalynda A.S.Pýshkın romany jelisimen P.I.Chaıkovskıı men A.Sıtkoveskııdiń mýzykasyna jazylǵan («Avtograf» rok toby) «Evgenıı Onegın» baletin kórermenge usyndy.
Munda basty partııalardy aty-jónderi álemge áıgili bıshiler oryndady. Onegındi – Reseıdiń eńbek sińirgen ártisi, RF Prezıdenti syılyǵynyń ıegeri, «Altyn betperde», «Altyn Sofıt» syılyqtarynyń laýreaty Oleg Gabyshev somdasa, Tatıanany – halyqaralyq baıqaýlardyń jeńimpazy, «Altyn betperde», «Altyn Sofıt» syılyqtarynyń laýreaty Marııa Abashova, Lenskıı rólin – Reseı Prezıdenti syılyǵynyń, «Altyn Sofıt» syılyǵynyń laýreaty Dmıtrıı Fısher, al Olgany Natalıa Povoroznıýk beıneledi.
Sahna dekorasııasy ádettegideı Z.Margolın ónerimen erekshe sándendi, sonymen birge kostıýmderdi daıyndaǵan P.Okýnev, O.Shaıshmelashvılı jáne A.Iаkýshenko sheberligi spektakldiń shynaıylyǵyn qamtamasyz etti deýge tolyq negiz bar. Borıs Eıfmannyń esimi únemi qyzyq ta kórkem tájirıbelermen, ıaǵnı klassıkalyq shyǵarmalardy zamanaýı tyń úlgimen batyl ushtastyrýymen málim desek, horeograf qazirgi zamanǵy balettiń mazmundyq sıpatyna da kóp ózgerister alyp kelýimen áriptesterinen oq boıy ozyq tur.
– О́z spektaklderimde mártebeli ádebıetke barynsha júgine otyryp, bizdiń aldymyzdaǵy kemeńger tulǵalardyń sezimge toly tolǵanysyn jáne shyǵarmashylyq kúshin horeografııa óneri arqyly jetkizýge tyrysamyn. Sóz óneri – bul áldeneniń basyn quraý men joqqa shyǵarý quraly bolyp tabylady, ol oıda júrgen kez kelgen isti qalpyna keltire otyryp jáne bir mezgilde sonyń kózin joıyp ta jibere alady. О́z oıyńdy aıqyn jetkizýdiń kóne tásili retinde dene, qımyl tili jalpyǵa túsinikti emosııalyq jáne rýhanı qundylyqtardan turady. Ádebı túpnusqany eskere otyryp, men ózime tek horeografııanyń tilimen ǵana jetkiziletin, zamandastarymdy alańdatatyn dúnıeniń maǵynasyn ashyp kórsetýdi maqsat tuttym, – dedi Reseıdiń halyq ártisi Borıs Eıfman.
«Evgenıı Onegınniń» keıipkerleri rýhanı quldyraǵan ǵasyrlardan, aýmaly-tókpeli túrli zamannan ótken búgingi kúnniń mańyzdy keıipkerlerine aınalǵan. Petr Ilıch Chaıkovskııdiń shyǵarmasy men kompozıtor Aleksandr Sıtkoveskııdiń rok mýzykasynyń sahnada ózara úılesim tabýy kórermenge horeograftyń oıyn tereń uǵynýyna múmkindik bergeni daýsyz. Sankt-Peterbýrg balet mektebi týraly «Taıms» gazetiniń jetekshi balet synshysy Debra Kreın:
– Eıfmannyń horeografııasyna tán kórkemdik – biz odan ne kútemiz, ol sony beredi, ondaǵy birese bıshiler jappaı ekpin beretin kórinister keremet áserge bólese, al endi birde akrobatıka tilimen oryndalatyn maǵynaly monologtar kezdesedi, jalpy mundaǵy sezimniń árbir tamshysy qaıǵyǵa býlyqqan denelerdi sýretteıdi, – dep atap ótti.
Borıs Eıfmannyń sanktpeterbýrgtik akademııalyq balet teatrynyń gastroli halyqaralyq III «Jibek joly» festıvali aıasynda ótti.
Qarashash TOQSANBAI,
«Egemen Qazaqstan»
Sýretti túsirgen
Erlan OMAROV,
«Egemen Qazaqstan»