El basyna qıyn zaman týǵanda halqyna qorǵan bolyp, namysty qoldan bermegen, kemel sóz, kesimdi pikirimen halyq júreginen oryn alǵan zerek oıly, sheber tildi bılerdiń qataryna Maqsut Qojamqululyn da jatqyzar edik. Osy pikirimizdi myna bir tarıhı óleń-sózben dáleldeı ketsek deımin.
Aıtys óneriniń jel jetpes júırikteriniń biri – dańqty Qulanaıan Qulmambettiń dúnıe salar aldynda búkil alban eliniń jaqsylaryn eske alyp qoshtasqan óleńinde:
«... Abyqaǵa sálem de,
Asqar taýdaı bel edi.
Esimbekuly Qojabek,
Gýlegen qyzyl jel edi.
Qojamqululy Maqsuttyń,
Bultpen basy teń edi...», – dep Maqsut bıdiń el ishindegi bedelin bıiktegi qol jetpes bultqa teńegen eken. Osyndaı abyroı bıigine kóterilgen babanyń artynda qalǵan sheshendik sózderi, bılik sheshimderi, ókinishke qaraı, hatqa túspegen. Biraq, ózi týyp-ósken óńirdegi halyqtyń kókeıinde jattalyp qalǵany áli de barshylyq.
Maqsut bı albannyń beldi taıpasy qyzylbóriktiń Ájibaı atasynan taraıdy. Ol kisi Hangeldi, Raıymbek batyrlarmen úzeńgiles júrip, Jońǵar shapqynshylyǵyna qarsy kúresken qas batyr eken. Abylaı han biletin batyrlardyń biri bolǵandyqtan, kórsetken erligine saı súıegi Áziret sultan kesenesi etegindegi qabirstanǵa jerlengen.
Osy baba týraly estelik jınap, keıbir derekterdi anyqtaý maqsatymen Almaty oblysyndaǵy Kúrmeti eldi mekenine barǵan saparymyzda Qudaıbergen Simtikuly degen aqsaqalǵa jolyqtyq. Maqsut bıge aǵaıyndas bolyp keletin bul kisi babanyń elaralyq daý-damaıda ult namysyn qoldan bermegen sheshendik sózderi men bılik sheshimderi, tapqyrlyqpen jurtyna jasaǵan jaqsy isteri týraly birshama derekterdi aıtyp bergen edi. Bul buryn-sońdy hatqa túspegen tyń dúnıe bolǵandyqtan Qudaıbergen aqsaqaldyń aıtqandaryn esh buzbaı baıandaýdy jón sanadyq. Sonymen...
* * *
Maqsut ákemiz áýeli bı, sodan soń bolys bolǵan kezi eken. Qyrǵyzdyń Tilahmat degen ári manap, ári bıi qazaqtan úsh kisiniń qunyn daýlaıdy. Qazaqtarmen bolǵan shabysta qandastarymyz olardyń úsh adamyn óltirgen eken, osy úsh erdiń qunyn daýlap qyrǵyzdyń atynan Tilahmat bı keledi. Ol óte sheshen, aýyzdyǵa sóz, aıaqtyǵa jol bermeıtin kisi eken. О́zi óte kesirli, ári tákáppar, bireýdiń jalǵyz balasy bolypty.
Qazaqtardyń ıgi-jaqsylary bas qosyp, buǵan shaq keletin, bılik daýynda ese jibermeıtin kim bar degende, bári Maqsut bıge toqtaıdy. Sodan Qarqarada ótetin daýǵa arnaıy kelýi úshin Taýshelektegi oǵan kisi shaptyrady. Maqsut bı habar alǵan soń, ádeıi úsh kún keshigip barady. Ol kisi attyń jaqsysyn tańdap minedi eken de, kıimdi nashar kıetin bolypty. Basyna kónetoz taqııany ile salyp, júre beretin kórinedi. О́ziniń bir qulaǵy shunaq. Sodan Qarqaradaǵy qalyń jıynǵa tike barmaı, shetkeride at jaıyp júrgen qyrǵyzdyń shalyna keledi. Manaptardyń atyn baqqan álgi kisiden Maqsut bı bilmegensip jón suraıdy:
– Qarııa, myna jıyn neǵylǵan máslıhat, halyq ne úshin kelip jatyr, – dep surasa, jańaǵy shal:
– Myna mańqa qazaqtar Maqsut degen bir myqtysyn tosyp jatyr. Bizdiń Tilahmat degen manabymyz sonymen sóz saıystyrmaq eken, soǵan Maqsut degendi kútip otyr, ol áli kelgen joq, – deıdi. Maqsut:
– Tilahmat degen kim edi, – dese, shal:
– Tómen atanyń balasy, – dep onyń ata-tegi týraly aıtyp beredi. Sóz aýanyna qaraǵanda ol qyrǵyzǵa sińbe eken. Sodan «jaqsy» deıdi de Maqsut bı topqa qaraı júrip ketedi.
Kelse, Tilahmat degeni bir keremet. Ústine kıgeni kileń asyl kıim. Ary-beri kerdeńdeı júrip, tóńiregine pańdana qaraıdy. Qazaqtar: «Oı, Maqsut keldi, Maqsut keldi», dep japa-tarmaǵaı turyp, qarsy alady. Maqsut bı Tilahmattyń qasyna taıanǵanda, ol oǵan tiksine qarap, mensinbeı, bir qulaǵy shunaq, ústindegi kıimi nashar, ózi kishkentaı adamdy qorash kóredi.
– О́ı, qazaqtar sender jón bilmeıtin halyq ekensińder ǵoı. Maqsut, Maqsut degenderiń osy ma? Kıiminiń túrin qara. Bul sonda sender dáriptegen Maqsut bı bolǵany ma? Menimen daýlasýǵa qaı betimen keldi, a? dep kekete, mensinbeı qaraıdy. Shamasy, jeńip ketemin dep oılasa kerek. Sonda Maqsut bı:
– Áı Tilahmat, uzyndy ulym kıedi, qyzyldy qyzym kıedi, nemerem kıedi, shóberem kıedi. Men baıǵusqa ne tıedi. Aldyńa qarasań eki qý tizeń kórinedi. Artyńa qarasań jıǵan júgiń kórinedi. Sen kımegende kıimdi kim kıedi. Sóıle, Tilahmat, sóıle! – deıdi irkilmesten. Sonda Tilahmet:
– Áı, Maqsut, jeńip kettiń. Bul joly sózińe toqtadym, Daý kelesi jylǵa qalsyn, – deıdi de jıyndy dereý taratady. Qyrǵyz manabynyń sóz saıystyrýǵa odan ári barmaǵany, Maqsutta on bir bala bar eken de, Tilahmatta urpaq joq eken, sodan jasqanady.
Kelesi jyly bul daý qaıta kóteriledi. Qyrǵyz-qazaq Qarqaraǵa taǵy da jınalady. Maqsut bı oǵan deıin jańaǵy qyrǵyz manaby Tilahmattyń záýzatyn ábden tekserip biledi. Sóıtse, Tilahmattyń ákesi Jylqyaıdar degen kisi eken.
Pirnazar degen qyrǵyzdyń bir baıy bolypty. Álgi baıdyń balasy joq eken. Jylqyshylary jylqy jaıyp, bir ózenniń jaǵasynda júrse, sý jaǵalap jylaǵan áıelge kezigedi. Ol sýdan ótkende besiktegi balasy sýǵa aǵyp ketip, aralǵa baryp toqtap qalǵan eken. Áıel balasyna jete almaı jylap júrgende, qyrǵyzdyń Pirnazar baıynyń jylqyshylary janyna kelip:
– Oý, ne boldy saǵan? – dep jón surasa, áıel:
– Kúıeýim uryp, sodan tórkinime qashyp bara jatyr edim, balam besigimen sýǵa aǵyp ketip, anaý aralǵa baryp turyp qaldy, soǵan jete almaı jylap júrmin, – deıdi. Jylqyshylar sýdan ótip baryp balany jaǵaǵa besigimen birge alyp shyǵady.
Sodan áıeldi atqa mingestirip, Pirnazar baıǵa alyp keledi. Qarasa áıeldiń balasy er bala eken.
– Qaıda ketip barasyń? – dep áıelden jón surasa:
– Kúıeýim kún kórsetpegen soń, tórkinime ketip bara jatyrmyn, – deıdi. Pirnazar baı:
– Endeshe myna balany sen maǵan ber, óteýine men saǵan qansha dúnıe-múlik kerek, sony tutas beremin. Sodan soń tórkinińe jetkizip salamyn, – deıdi.
Sonymen, áıelge kúmis ertoqymdy at mingizip, bir úıir jylqyny aldyna salyp, nar túıege júgin artyp, áıeldi dúnıe-múlikke malyndyryp, tórkinine jetkizip tastaıdy. Sodan Pirnazar baı taýyp alǵan balasynyń atyn Jylqyaıdar dep qoıady. «Jylqyshylarym jylqy jaıyp júrgende taýyp alǵan edi», dep yrymdaıdy. Sol Jylqyaıdardan Tilahmat týǵan eken.
Kelesi jyly Qarqarada qaıtadan daýdy sheshý úshin jıyn bolady. Oǵan Maqsut bı erte baryp, daıyndalady. Sharshy alańnyń ortasyna tóselgen qaly kilemniń ústinde tómen qarap, eńsesi túsip, kóńilsiz otyrady. Ony kórgen Tilahmat birden:
– Áı, Maqsut, nemene, ókpelegen qoıshy qusap, basyńdy kótermeı tómen salbyratyp otyrsyń ǵoı, – deıdi. Sonda Maqsut bı keıisti kóńilmen:
– Ýa-aı, Tilahmat, men qudaıǵa ókpelep otyrmyn, – deıdi. Tilahmat:
– Nege? – deıdi julyp alǵandaı. Sonda ol kisi:
– Meni qudaı qyrǵyzdyń eń myqty manabymen, bolmasa ataqty bolys, elge jaǵa bolǵan ulysymen aıtystyrmaı, sen sııaqty shybdanǵa satylyp kelgen qulymen aıtystyrǵanyn qarashy! Men qudaıǵa sol úshin ókpelep otyrmyn! – degende Tilahmat:
– Áı, Maqsut, saǵan daýa joq eken, jeńildim,– deıdi de jıyndy taǵy da taratyp jiberedi. Shybdan degen zattyń qazaqshasy – óreshe. Pirnazar balany alyp qalǵan soń, áıeldiń dúnıe-múlkin kúmistelgen, zerlengen óreshege orap, túıege artqan eken. Buny Maqsut bı kúnilgeri ábden surastyryp, zerttep alǵan ǵoı. Sonymen úsh jylǵa sozylǵan daý, qaıtadan taǵy kóteriledi.
Qyrǵyzdyń úsh erin qazaqtardyń óltirgeni ras eken. Qandastarymyz qalaıda osy úsh erdiń qunyn tóleýi kerek. Bul – shyndyq. Ol kezde erdiń quny úsh júz jylqyǵa baǵalanǵan. Sonda qazaqtar toǵyz júz jylqy tóleýi kerek. Buǵan Maqsut bı bastaǵan qazaqtar kelisedi. Endi jylqyny sanap alýy úshin Tilahmatty shaqyrady. Qyrǵyz manaby daý-sharsyz, mamyrajaı sheshilgen kelisimge qýanyp, Maqsut bıge:
– Qaı jerdi bel qylamyz, qaı jerdi bel qylamyz, – dep qaıta-qaıta suraıdy. Bul belgini qaı jerden qoıasyń, sol jerden jylqyny sanap alamyz degeni eken. Sonda Maqsut bı Tilahmatqa tike qarap turyp:
– Ýa, Tileke. Jylqyaıdar ákemniń shybdanǵa satylyp kelgen jerin belgi qylmaımyz ba? – degende, Tilahmat:
– Áı, Maqsut-aı, saǵan sóz júrmeıdi eken. Úsh ret kelip, úsheýinde de ońbaı utyldym. Berdim saǵan úsh erdiń qunyn. Bári de ózińde qalsyn, – dep jónine júrip ketedi.
Sóıtip, Maqsut babamyz úsh aýyz sózben, qyrǵyzdarǵa úsh erdiń qunyn tóleýden osylaısha qutylyp ketken eken. Ol úsh er qalaı ólgen deısiz ǵoı?
Birde kórshi otyrǵan qyrǵyz ben qazaq shabysyp qalady. Qyrǵyzdyń Borbodaı, Tástekeı degen eki batyry bar eken. Solar qazaqpen shabysamyz dep, osy Aǵanastyń jazyǵyna kelip, saıys jasaıdy. Sodan jekpe-jekke Borbodaı shyǵady. Astynda dáý sarala aty, qolynda qylysh, óńgergen uzyn sapty naızasy bar. Qazaqtar jekpe-jekke anaý shyqsyn, mynaý shyqsyn dese, eshkim batyly jetip, shyqpaıdy. Borbodaı óte dáý kisi eken. Saqaýda Qojban degen batyr bolypty, ony izdestirse, ol bir jaqqa ketip qalypty. Sodan úsh myń jylqy bitken Ersarynyń balasy Almabek degen bar eken. On segizdegi jas kezi. «Bul qazaqta jekpe-jekke shyǵatyn ul joq pa» degende jańaǵy Almabek sýyrylyp ortaǵa shyǵady. «Ana atty, myna atty minip shyq» dese, «joq ózimniń-aq atymdy minip shyǵamyn» dep, kókbesti aty bar eken, sonymen shyǵady. Ortada ekeýi bir-birine naızalaryn kezenip, jaqyn kelgende Almabek:
– Áı, Borbodaı, sen jekpe-jekke shyqsań menimen jeke shyq. Áıtpese, osynshama qyrǵyzyńdy qasyńa nemenege qaptatyp ertip alǵasyń, – degende Borbodaı jaıbaraqat artyna jalt qaraıdy. Sonda Almabek naızany óńmenine qadap turyp, bar kúshimen tolǵaǵanda Borbodaı attan ushyp túsedi. Sol jaraqattan aqyry Borbodaı óledi. Osy joly qyrǵyzdar keri qaıtady.
Kelesi jyly Borbodaıdyń quny úshin qazaqty shabamyz dep qyrǵyzdar taǵy keledi. Olarda «bul joly ne Maqsutty óltiremiz, ne Almabekti óltiremiz» degen baılam bolady. Qazaqtan osy ekeýinen basqa eshkim kerek emes deıdi. Bul joly Tástekeı degen Borbodaıdyń aǵaıyndas týysy saılanyp keledi. Sodan, qyrǵyzdar qazaqtarmen shabysady, qazaqtar jeńilip, bas saýǵalaıdy. Almabek bir jaqqa, Maqsut basqa jaqqa qashady. Maqsut sol qashqannan Bıesımasty órlep kele jatqanda aldynan Manabaı degen kisi kezigedi. О́zi óte zor adam eken. О́ziniń qarala bıesinen basqa jylqy kótere almaıtyn, bir kózi soqyr kisi bolypty.
Manabaı Maqsuttardy jedel ótkizip jiberip:
– Bıesımastyń ishimen, sender júre berińder, Tástekeıdi ózim kútip alyp, sazaıyn beremin, – deıdi. Manabaı bir burylysqa jasyrynyp turyp, Tástekeı sol jerden óte bergende kókjelkeden naızamen shanshyp óltiredi. Sarala atyn jetektep, Maqsuttyń artynan keledi. Maqsut:
– Tástekeıdi óltirdiń be, – deıdi. Manabaı:
– Iá, óltirdim, – deıdi.
– Endeshe myna atyn nemenege ákeldiń, kóz qylyp, muny óz betine, basqa jaqqa aıdap jiber. Artynan bizge qýǵyn túsip, pále bolady, daý týady, – deıdi bı. Sol saıysta qyrǵyzdyń taǵy bir jigiti ólgen eken.
Qyrǵyzdyń bıi Tilahmattyń joǵarydaǵy úsh márte Borbodaı, Tástekeı, taǵy bir jigittiń qunyn daýlap kelgendegi maqsaty osy bolypty.
Maqsut bıdiń sheshendigi men tapqyrlyǵy arqasynda qazaqtar qyrǵyzdarǵa eshqandaı qun tólemeı daýdan aman-esen, osylaı qutylyp ketipti.
* * *
Aǵaıyn tynysh júre me?! Birde Dárkembaı bolys pen Maqsut bı ókpelesip qalypty. Bir-birine barmaıdy, ne kelmeıdi. Ýaqyt óte kele Dárkembaıdyń bir qysyraq úıirli jylqysy joǵalady. Ony qyrǵyzdar aıdap áketedi. Qyrǵyzǵa Dárkembaı neshe ret baryp, ala almaı qaıtady. Sózi ótedi degen anany, mynany qansha jiberse de, olar da qur qaıtady. Qyrǵyzdar teńdik bermeıdi. Sóıtip, arada eki-úsh jyl ótip ketedi. Úlken balasy Meıirman aqyn eken, soǵan Dárkembaı:
– Balam, sen bar da ana shunaqqa aıt, qyrǵyzdaǵy jylqymdy taýyp, sol jylqymdy qaıtse de maǵan alyp bersin, – deıdi. Shunaq dep otyrǵany ózine aǵaıyndas Maqsut bı. Sonda Meıirman:
– Oı, áke, Maqsut basyńdy qaıtsem qaǵamyn dep ózińmen qastasyp júrgende, qyrǵyzǵa ketken malyńdy daýlap nesi bar? – deıdi. Sonda Dárkembaı:
– Maqsut barsa, men úshin barmaıdy, ózi úshin, eliniń namysy úshin barady. Bar aıt, barsa barar, barmasa sol jylqy qyrǵyzda qalar, – deıdi.
Sodan, Meıirman Kúrmetidegi Maqsut bıge kelip:
– Ákem sizge jiberdi, úsh-tórt jyl boldy qyrǵyzdar aıdap ketip, qoldy bolǵan bir úıir jylqymyzǵa teńdik bermeıdi, ala almaı júrmiz. Sony alyp bersin dep sizge jumsady, – deıdi. Maqsut bı oılanyp otyrypty da:
– Maqul, bara ber, men bul iske kiriseıin, – deıdi.
Sodan qasyna Tilen degen inisin ertedi, ol úılenbegen bozbala kezi eken. Qyrǵyzǵa baryp, sonda bir aı jatyp, daýlasyp júrip, aqyry on úsh baıtalǵa úsh jylǵy ónimin, aıybyn qostyryp, júz jylqy etip aıdap keledi. Dárkembaı Dalashyqta eken, Kúrmetige kelgen soń Maqsut bı:
– Myna maldy Dárkembaıǵa aparyp berińder, qyrǵyzdaǵy jylqylary, – dep júz jylqyny jigitterinen aıdatyp jiberedi. Dárkembaı jylqy aıdap kelgen jigitterge qaıdan keldińder dese:
– Bizdi Maqsut bı jiberdi, mynaý qyrǵyzdaǵy qaıtpaı júrgen jylqysy, alsyn dep aıtty, – deıdi. Dalaǵa shyǵyp qarasa, júz qaraly jylqy. Dárkembaı:
– Nege kóp dese, – jigitter:
– Maqsut bı qyrǵyzdardan ósimimen jáne aıyppulymen qosyp óndirip ákeldim, bárin de siz alsyn dep aıtyp edi, – deıdi. Dárkembaı:
– Oı, mynaý artyq, qoı! Muny Maqsutqa qaıta aıdap baryńdar da, bylaı dep aıtyńdar. Adalyn maǵan bersin de, aramyn ózi alyp qalsyn, – deıdi.
Sóz ol kezde eki bolmaıdy, jigitter jylqyny qaıtadan dúrkirete aıdap, Maqsutqa barady. Bı:
– Jylqyny nege qaıta aıdap keldińder, – dese, jigitteri Dárkembaı osylaı aıtty dep manaǵy sózdi qaıtalaıdy. Sonda Maqsut bı:
– On úsh baıtal men bir aıǵyrdy aıdap aparyńdar da, qalǵan jylqylardy ózderiń taratyp alyńdar, – deıdi. Sodan, qalǵan seksen alty jylqyny aýyl adamdary bólisip alady.
Maqsut bı osyndaı sheshendigimen, tapqyrlyǵymen elge talaı jaqsylyq jasaǵan kisi eken.
Qanapııa OMARHANOV, Qazaqstan Respýblıkasynyń mádenıet qaıratkeri.
Sýretti salǵan Nıkolaı AShTEMA.