«Qyr basynan qaraǵanda bizdiń shaǵyn aýyl áldekimniń ne arbasynan, ne dorbasynan túsip, shashylyp qalǵan asyqtaı bytyrap jatady. Mundaǵy úılerdiń jalpy usqyny bir-birine uqsas bolǵanymen, barlyq jerdegideı ár shańyraqtyń taǵdyry ártúrli, ár basqa. Munda nebári otyzǵa jýyq qana tútin bar.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytSol otyz úıden tańerteń, keshke otyz tútin býdaqtaǵanda aýyl ústin kádimgideı bozǵylt tuman basyp, japyraıǵan jataǵan úılerdi kógildir perdege orap, kózden tasalaıdy».
Qazaqstan Respýblıkasy Memlekettik syılyǵynyń laýreaty, kórnekti jazýshy, dramatýrg Dýlat Isabekovtiń «Tynyshtyq kúzetshisi» atty áńgimesi mine, osyndaı tamasha sýretpen bastalady. Álgi aýylǵa kenetten tap bolǵan jolaýshydaı erekshe bir áserge bólenesiz.
Ras, keıin osy áńgimeniń jelisi boıynsha jazylǵan «Kishkentaı aýyl» pesasynyń qoıylymyn M.Áýezov atyndaǵy ákemteatrdyń sahnasynan talaı ret tamashaladyq.
Sonda «qyr basynan qaraǵanda... áldekimniń ne arbasynan, ne dorbasynan túsip, shashylyp qalǵan asyqtaı bytyrap jatqan» aýyldyń tynyshtyǵyn kúzetip, túnimen kirpik ilmeı, japadan-jalǵyz aıǵaılap, aspanǵa myltyq atyp júretin keńkeles Demesindi óz kózimizben kórgendeı boldyq.
Alty jasar bala kezinde áke-sheshesin aq bandylar kóz aldynda atyp tastaǵanda esi aýysyp, ómir boıy keńkeles atanyp ketken beıshara jannyń aýyr taǵdyry alasapyran tirshiliktiń ashy shyndyǵy retinde oqyrman júreginde birjola qalyp qoıdy.
Birde kútpegen jerden Dýlat aǵadan osy áńgimeniń týý tarıhyn surap qalǵanym bar-dy. Sóıtsem, onyń rasynda da, bizge beımálim mıstıkalyq syry, estip-bilgen jannyń esinde uzaq saqtalatyndaı tylsym oqıǵasy bar eken.
– Ol áńgime áýeli «Qazaq ádebıeti» gazetinde jarııalandy ǵoı, – dedi jazýshy oılanyp qalyp. – Oǵan kóp adam pikir aıtty. O kezde men aýrýhanada jatyr edim. Sıýjetin túsimde kórdim. Oǵan deıin de sıýjetti túster kóretinmin de, túnde turyp jazyp qoıatynmyn. Biraq ertesinde oqyǵanymda olar kerekke jaramaıtyn bop shyǵatyn. Bul joly olaı bolmady. Tańerteń oqyǵanymda álgi sıýjet meni birden jazýǵa otyrǵyzdy. Jańaǵy túsim áli kúnge deıin kóz aldymda... Men aýrýhana palatasynyń qaq ortasyndaǵy ústel ústinde jalǵyz jatyr ekenmin-aý deımin (Sonyń aldynda ǵana dárigerler kóńil kúıimdi kúrt túsiretindeı aýyr dıagnoz qoıyp, asa bir jaısyz jaǵdaıdy habarlap edi). Túsimde ústeldi áldekim aınalyp júr. «Qoryqpa, men seni barlyq báleden qorǵaımyn. Qamyqpa!» deıdi. «Sen kimsiń?» deımin. «Men seniń tynyshtyǵyńdy kúzetýshimin» deıdi. Oıanyp ketip, osy túsimdi jazyp qoıǵanmyn. Odan arǵysy belgili...
Osydan soń, qymbatty oqyrman, meniń sanamda: «Talantty jandardy Tabıǵattyń ózi de qorǵaıdy eken-aý», degen bir oı myqtap ornyǵyp qaldy. Al Tabıǵat degenimiz – Allanyń myń esiminiń biri emes pe!
Biraq keıde... juldyzdaı jarqyraǵan jas daryndardyń da bul pánıden zymyrap óte shyǵatynyn kórgende: «Jaqsy kisi Allaǵa da kerek», dep jubatamyz ǵoı ózimizdi.
Qalaı bolǵanda da, tarazy basy teń sııaqty...
Nurǵalı ORAZ,
«Egemen Qazaqstan»