Tabıǵat uıqysynan oıanǵan tamasha mezgil – kóktemgi jańarýmen birge adamzat álemine enetin áz Naýryz meıramy tutas túrki dúnıesi úshin qasterli de qasıetti. О́shken janyp, úzilgen jalǵanatyn ulyq merekeniń ulylyǵyn áriden uǵynǵan halqymyz Ulystyń uly kúnine aıryqsha qamdanǵan. Al elordalyqtar úshin bıylǵy merekeniń ereksheligi sol – bas shahar halqy Naýryzdy jańashyl sıpatta toılaýdy bastap ketti. «Astana Opera» sahnasynda saltanat qurǵan Ǵ.Músirepovtiń lıbrettosyna jazylǵan E.Brýsılovskııdiń áıgili «Qyz Jibek» operasy shyn máninde ulyq meıramynyń kórigin qyzdyrǵandaı.
Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaevtyń «Táýelsizdik bárinen qymbat» maqalasynda Naýryzdy jańa sıpatta atap ótý týraly másele kóterip, tujyrymdama jasaýdy jáne bul merekeniń mazmunyn baıytýdy tapsyrǵan bolatyn. Osyǵan oraı Prezıdenttiń jańa tujyrymdamasyn júzege asyrýdy qolǵa alǵan ujym Naýryz meıramyn 14-23 naýryz aralyǵynda toılaýdy josparlap otyr. 10 kúnge sozylatyn merekelik baǵdarlamanyń árqaısysy ózindik resmı ataýǵa ıe. Sonyń negizgisi de eleýlisi – «Qyz Jibek» operasy.
– Qazaqstan Prezıdenti atap ótkendeı, búkil qoǵamdy uıystyratyn qundylyqtar neǵurlym kóp bolsa, birligimiz de soǵurlym bekem bolmaq. Naýryzdyń kelýimen adamdar tirshiliktiń jańa tynysyn sezinedi. Osy rette men barlyq otandastarymdy Naýryz merekesimen shyn júrekten quttyqtaımyn, táýelsiz elimiz órkendep, Qazaqstan halqy gúldene bersin jáne úlken shańyraqtaı uıymshyl bolsyn, – dedi «Astana Opera» teatrynyń dırektory, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Ǵalym Ahmedıarov.
Qazaqtyń eń alǵashqy operasy 1934 jyly Qazaq mýzykalyq teatrynyń sahnasynda (qazirgi Abaı atyndaǵy MAOBT) qoıylyp, birden ulttyq mýzykalyq ónerdiń injý-marjanyna aınaldy. Qoıylymda basty róldi somdaǵan qazaqtyń bulbul ánshisi Kúlásh Baıseıitova bolatyn. «Bul ról Kúlásh úshin jazylǵandaı, Kúlásh Jibek rólin oınaý úshin týǵandaı edi. Eger «Qyz Jibek» operasy zor tabysqa ıe boldy deıtin bolsaq, sol tabys Kúláshtiń arqasynda keldi deýge rejısser retinde men jasqanbaǵan, qyzǵanbaǵan bolar edim» degen áıgili akter Qurmanbek Jandarbekovtiń pikiri operanyń hám ondaǵy akterlik quramnyń shyǵarmashylyq qaýqaryn tolyqqandy áıgilep tur. Qaıtalanbas daýsy men sheber oryndaýshylyq óneriniń arqasynda Kúlásh1936 jyly ótken qazaq óneri men ádebıetiniń onkúndiginde Máskeýdiń talǵampaz tyńdarmandaryn qazaq ónerine bas ıgizip, moıyndatty.
Sol saltanat Ulystyń uly kúnine oraı arnaıy sahnalanǵan búgingi «Qyz Jibek» operasynda qaıta jańǵyryp, jandandy desek, artyq aıtqandyǵymyz emes. Araǵa ǵasyrǵa jýyq ýaqyt salyp ulttyq sahnamyzdyń kórigin qyzdyrǵan bul «Qyz Jibektiń» kórkemdik qýaty shyn máninde kóńil qýantady.
Tanymal dırıjer Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Abzal Muhıtdınov jáne rejısser Mıhaıl Pandjavıdze ulttyq klassıkanyń jańa qyryn usynypty. 3D tehnologııany paıdalanýdyń arqasynda «Qyz Jibek» ulttyq lıro-epostyq poemasynyń kezeńderi kórermenniń kóz aldynda jandana túsedi. Proeksııada kórsetilgen kerýenniń qozǵalysy kenetten sahnadan jalǵasyn taýyp, tiri jylqylar men túıelerdiń qatysýymen júrip ótedi. Qoıýshy sýretshiler Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri Sofıa Tasmaǵambetova men Pavel Dragýnovtyń shynaıy kólemde jasaǵan qala dýaldary bir sátte qozǵalyp, Bazarbaı saraıynyń janyndaǵy alań tirshiligine jol ashylady.
Qoıylym qurýshylardyń atalǵan operany barynsha túrlendirip, kórermenge jańalyq ákelýge degen talpynysy unady. Abzal Muhıtdınovtiń buǵan deıin de sahnada jasap júrgen talǵampaz jumystaryn joǵary baǵalaýshy edik, qazaq ónerine degen shyn janashyrlyǵy men súıispenshiligin keshe sahnadan kórip, qurmetimiz eselene tústi. Qoıylymnyń alǵashqy ereksheligi – opera tutasymen eksperımentke qurylǵan. Máselen, sahnaǵa 3 túıe men 3 jylqy tirideı shyǵyp, akterlermen birlese óner kórsetti. Ásirese kósh-kerýen sahnasyn berýde atalǵan janýarlardyń áseri de, áreketi de kóńilge ǵalamat sezim ornatty. Sendik, sezindik. Tabıǵı topyraq, barynsha shynaıy tirshilikke jaqyndatylǵan dekorasııa men rekvızıtter de ssenograftardan az eńbekti qajet etpegeni anyq. Sondaı-aq Bazarbaıdyń sahnasy kóz úırenip qalǵan kıiz úıde emes, záýlim saraıdyń ishinde órbıdi. Jaǵalbaıly áýletiniń 700 túıege júk bolar altyn men jaquty jarqyraǵan, sáni men saltanaty kelisken dáýleti barynsha shyǵystyq stılde sheshim taýyp, ózinshe órnek túzýge tyrysqan. Árıne, alǵashynda qabyldaý qıyndaý bolǵanymen, spektakl barysynda birtindep keliskendeı boldyq.
Ekinshiden, E.Brýsılovskıı men Ǵ.Músirepovtiń tandeminde ómirge kelgen týyndynyń 30 paıyzǵa jýyq qarasózben júretin tusyn shyǵarmashylyq top tutasymen mýzykalandyrýǵa umtylypty. Tájirıbeleri sátsiz emes, bizdińshe. 1934 jylǵy qazaq opera teatrynyń negizin qalaǵan sahnagerlerge laıyqtalyp jazǵan shyǵarmany opera deýden buryn, mýzykaly dramalyq shyǵarma dep baǵalaý ádilettirek bolar edi. Mine, osy tustyń joǵyn Abzal Muhıtdınov barynsha jandandyrýǵa, mýzykalyq ıirimdermen baıytýǵa talpynypty. Ol ózgeris opera tabıǵatynda barynsha úılesimin tapqan. Kóńilge qonymdy.
Úshinshiden, dırıjer ulttyq úndi qoıýlatyp, qazaqy qunarǵa baıytý úshin sımfonııalyq orkestrge ulttyq aspaptardy qosyp, jańasha izdenisin de kópshilik nazaryna usynyp kórdi. Bul tájirıbe mýzyka mamandary tarapynan joǵary baǵalandy. Kerneı, qylqobyz, shańqobyz, dombyra, jetigen syndy ulttyq aspaptar qazaq operasynyń ulttyq boıaýyn qalyńdatyp, tragedııanyń kókemdik sapasy men mazmundyq mánin odan ári baıyta túskendeı.
Tórtinshiden, rejısser Pandjavıdze ınfragrafıkanyń eń ozyq úlgilerin qazaq sahanasyna alyp kelip, ulttyq operamyzdy tehnıka tilinde sóıletýge, oqıǵa men mezgil sharttylyqtaryn barynsha shynaıylandyrýǵa, áserlendirýge umtylyp kórgen eken. Operada ınfragrafıka men jaryq úılesimi óte sátti paıdalanylypty. Osy jaǵyn erekshe atap ótkimiz keledi.
Jańarǵan, jandanǵan «Qyz Jibektegi» taǵy bir atap óterlik jeńis – qoıylym ssenografııasy. «Qyz Jibektiń» sseno- grafııalyq jaýapkershiligi Sofıa Tasmaǵambetova men Pavel Dragýnovqa júktelipti. Sýretshiler tandeminiń talmaı izdengeni, tolassyz eńbek etkeni birden baıqalady. 1000-ǵa tarta qarý-jaraq pen 350-den asa kostıým eskızin syzǵan ssenograftar, sahna dekorasııasynda da sýretkerlik qııalǵa barynsha erik beripti. Ádettegi opera teatry qoıylymdarynyń dekorasııasyndaı emes, bul «Qyz Jibektiń» shynaıylyǵynyń kilti eń áýeli spektakl ssenografııasynyń sonylyǵynda ekeni daýsyz.
Qoıylymǵa teatrdyń sımfonııalyq orkestri, hory, baleti, mımansy jáne balalar stýdııasynyń oqýshylary, sondaı-aq qazaqstandyq opera sahnasynyń juldyzdary, «Astana Opera» opera trýppasynyń jetekshi solısteri men solısteri qatysty. Úsh kún qatarynan oınalǵan operada Jibekti – Qazaqstannyń eńbek sińirgen ártisteri Jannat Baqtaı, Jámıla Jarqymbaeva jáne talantty ánshi Mádına Islamova, Tólegen beınesin – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri Medet Shotabaev pen Meıir Baınesh somdasa, Bekejan – Talǵat Ǵaleev, Rasýl Jarmaǵambetov, Shege – Beıimbet Tańaryqov, Ramzat Balakıshıev, Bazarbaı – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Janat Shybyqbaev, Bolat Esimhanov, Qamqa – Gúljanat Sapaqova, Qarlyǵash – Mádına Islamova, Ásem Sembına, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Aıgúl Nııazova, Batsaıy – Saltanat Muratbekova, Malıka Mınızını, Dúrııa – Ulpan Áýbákirova, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Bıbigúl Januzaqtyń oryndaýynda kórermenimen qaýyshty.
Ulystyń uly kúni – 21-22 naýryzda K.Baıseıitova atyndaǵy Kameralyq zalda kópten kútken kóktem meıramynan esten ketpes áser qaldyratyn «Qosh keldiń, Naýryz!» atty jarqyn, kóńildi ári qyzyqty konsert ótedi dep josparlanýda. «Astana Operanyń» jankúıerleri men teatrsúıer qaýym shyǵarmashylyq ujymnyń jyl saıyn jyly merekelik atmosfera syılaıtyn san qyrly konserttik baǵdarlamasyn asyǵa kútetini anyq.
– Bul kúni «Qosh keldiń, Naýryz!» konsertinde kóptegen halyqtyń birlik, beıbitshilik pen kelisim jaıly shyǵarmalary oryndalady. Basty ıdeıa – Naýryz elimizdi mekendegen barsha ult ókilderin uıystyratyn meıram ekenin kórsetý. Biz qysty qýana shyǵaryp salyp, shýaqty kóktemdi onyń syldyrlap aqqan bulaǵymen, saıraǵan qustarymen, samal jelimen jáne hosh ıisti jasyl jelegimen birge asyǵa kútemiz, – dedi Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri, teatrdyń mýzykalyq keńesshisi, pıanıst Raýshan Beskembırova.
Merekeli konsertte opera trýppasynyń solısteri Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkerleri Azamat Jyltyrkózov, Bıbigúl Januzaq, «Qurmet» ordeniniń ıegeri Aızada Qaponova, Qazaqstannyń eńbek sińirgen ártisi Ǵalııa Baıǵazınova, Ásem Sembına, Nazym Saǵyntaı jáne «Astana Opera» horynyń ártisteri, orkestr mýzykanttary, Astana Opera Halyqaralyq opera akademııasynyń shákirtteri óner kórsetedi. Olar klassıkalyq jáne zamanaýı shyǵarmalardy oryndaıdy, onyń ishinde tanymal operalardan úzindiler, sondaı-aq ulttyq ánder bar. Dombyra men qyl- qobyzdyń súıemeldeýinde shyrqalatyn «Toıbastar», «Tusaýkeser», «Betashar» sekildi mýzykalyq týyndylar merekelik keshtiń ajaryn ashyp, tyńdarmanyn beıjaı qaldyrmasy anyq.