«Men bir jumbaq adammyn» dep hakim Abaıdyń ózi aıtypty. HH ǵasyrda týǵan Táken Álimqulovtyń abaıtanýǵa qatysty soqtaly eńbegi de «Jumbaq jan» atalypty. Bir joqty bir joq tabady degendeı, siz jumbaqtyń syryn jumbaq ashady degenge qalaı qaraısyz? Abaı álemin oqytqan óz aldyna, sózjumbaq, rebýs syndy oılandyratyn dúnıeler arqyly yntasyn oıatsa qaıter eken? Balanyń ynta-yqylasyn oıatarǵa bul da bir kómekshi qural emes pe? Oǵan Abaı álemine bastaıtyn mataýsóz (krossvord), baǵdarsóz (skanvord), sózden sóz (anagramma), san sóz (krıptogramma), tizbesóz (chaınvord) qaıda daıyn turǵan deýińiz de múmkin ǵoı. Bar, tipti jetkilikti. Tutas Abaı álemine jetelep, oılandyratyn sózjumbaqtardyń neshe atasy toptastyrylǵan kitaptar kimdi bolsyn beıjaı qaldyrmaýǵa tıis. Alaıda avtory osy dúnıeleri el arasyna taralsa, «bálkim oqyrmandar qajetine jaratar ma edi?» deıdi.
Hakim ómiri men shyǵarmashylyǵyn túgel qamtý múmkin emesi belgili, alaıda tutasymen abaıtanýǵa arnalǵan sózjumbaqtardy biz de tuńǵysh tamashalap ǵajap kúı keshtik. Shynynda oqýlyqtarǵa qosymsha etip engizip kórse qaıter edi degen oı da jylt etti. Avtory Qalıbek Altybaevtyń da oıy osy, kópshilik arasyna keń taralsa, Abaı aıtqandaı, «bireýden bireý alyp, elge tarar» ma edi?» deıdi.
Joǵaryda biz krossvordty – mataýsóz, skanvordty – baǵdarsóz, taǵy basqasyn tıisinshe ózimiz aýdarmadyq. Bulardy qajetinshe qazaqshalap alǵan Talaptan Imanbaev pen osy sózjumbaqtardyń avtory Qalıbek Altybaev. Másele, atalǵan sózderdi aýdarǵanynda emes. Búginde jasy 83-ke kelgen Qalıbek atanyń ótken ǵasyrdyń 90-jyldarynan beri sonaý Zaısanda jatyp Abaı álemine boılap, aqynnyń týyp-ósken ortasy men aınalasy, shyǵarmashylyǵy men ony nasıhattaǵan zııalylardy barynsha qamtyp, mataýsóz (krossvord), baǵdarsóz (skanvord), sózden sóz (anagramma), san sóz (krıptogramma), tizbesózder (chaınvord) qurastyryp shyǵarǵan erliginde. Bulary biren-saran, jalǵyzdan emes, árqaısysynyń aldy elý-alpystan, sońy onbes-jıyrmadan. Munyń bári osy kúnge deıin Abaı shyǵarmashylyǵy men aınalasyna qatysty shyǵarǵan jeti kitabyna toptastyrylypty. Barlyǵy oılanyp tabatyn, zeıin men zerdeni oıatatyn, tipti, múmkin shyǵarmashylyq pen qazaqylyqqa úndeıtin aqyl-oı eńbegi dese jarasady.
1961 jyldan bastap sózjumbaqtary merzimdik basylymdarda jarııalana bastaǵan Qalıbek Altybaev Abaı álemine jastaıynan qunyqqan. Hakim muralaryna 80-jyldardyń sońynan beri nazar salyp, álgindeı sózjumbaqtar qurastyra bastaǵanyn aıtady. Oǵan deıin «San suraqqa saıahat» atty kitaby jaryq kórgen sózjumbaqshy mundaı ispen aınalysqandar arasynan Talaptan Imanbaev pen Janat Elshibekti ataıdy. 1991 jyly Abaı eline saıahattap barǵan derekshiniń alǵashqy «Abaıdyń alyp aıdynynan» kitabynyń qoljazbasyn oqyp, oń baǵasyn bergen – ataqty abaıtanýshy Tóken Ibragımov. Alǵash bul eńbeginiń qoljazbasyn ustap, qaıterin bilmeı júrgende, 1991 jyly Semeıde tanysqan Abaıdyń jıeni Baltabek Ersálimovpen sóılesedi. Ol kisi Tóken Ibragımovke usynyp kórýge keńes beredi. Biraq abaıtanýshy jaramasa, kóńiline qaramaıtynyn aıtady. Solaı usynǵan eńbegin alty aı ótkende, bir jıynda Tóken Ibragımov jaqsy atap otyrǵanyn Baltabek Ersálimov estip qalady. Sodan keıin jáne alty aı, barlyǵy bir jyl ótkende, kitabynyń alǵysózi jetedi ǵoı avtoryna. Sóıtip, 90-jyldardan bastap shuǵyldanǵan eńbegi 2001 jyly «Abaı qorynyń» qoldaýymen jaryqqa kóredi. «Bul ózi synshy, synaqshy, emtıhanshy kitap. Avtordyń sózjumbaqtar suraqtary bilgir degen, tanymal abaıtanýshylardyń ózin keı tustarda sasqalaqtatyp tastardaı shuǵyl burylysty. Al bul «Sózjumbaq» úshin jandy qozǵaýshy qyzǵylyqty jáne tutqıyldyq, tapqyrlyqtyń jany tárizdi. О́ner úshin mándilik te osynysynda.
Osy kitapta Abaı álemin («Abaıdyń alyp aıdynynan») tanytý maqsatynda avtor qoldanyp otyrǵan 24 mataýsóz, 9 tizbesóz, 26 sózden sóz, 42 san sóz, 9 toptama («Shahmat atynyń júrisi») sózjumbaqtyń túr-tásilderi – kezdeısoq qoldanystar kórinisi emes.
Osy kitabynyń ózimen-aq avtor úlken abaıtanýshy, Abaı álemin nasıhattaýshy ekeni maqtanarlyq qasıet. Ár oqýshynyń, ár oqytýshy men muǵalimniń qolynda, oqý oryndary men kitaphanalarda turýǵa tıis kómekshi, keńesshi kitap», depti Tóken Ibragımov.
Árıne, mundaı usynysqa biz de beıilmiz. Aǵylshyn sózi «krossvord» degenniń ózi qııýlastyrý, toqylǵan, tepe-teń degen maǵynany bildiredi eken. Jalǵyz-aq ret oqyp ótip ketken dúnıe este qalmaýy múmkin, al oılanyp, izdene otyryp tapqan derek pen oı kókeıden óshe qoımasy anyq emes pe? Oqýshynyń talabyn ushtar tıimdi tusy da osy ma deımiz.
Avtordyń «Abaı álemine saıahat» atty sózjumbaqtar jınaǵy 2018 jyly Qazaqstan rekordtar kitabyna enipti. «Hakimdi túsiný qıyn. Men eńbekterimde Abaıdy tóte jolmen, qysqasha suraq-jaýaptarmen tanystyrýdy murat tuttym. Danyshpannyń týǵan jeri, ósken ortasy, ata-anasy, jeti atasy, shákirtteri, óleńderi, shyǵarmashylyǵy, taǵysyn taǵylar... Abaıdyń aınalasy degen bitpeıtin álem ǵoı. Jalǵyz-aq osy taqyryp aıasynda meniń kitaptarymda 4 myń suraq bar eken. Sózjumbaqtyń túri kóp qoı. Internet shyqqaly bul da qalyp barady, biraq. Menińshe, ózim qurastyrǵan krossvord, skanvord, chaınvord, anagrammalar arasynda eń baıyptysy ári barynsha oılandyratyny – krıptogramma, ózimizshe san sóz dep aýdardyq. Kádimgi toǵyzqumalaq, doıby, shahmat oınaǵandaı oılandyratyny osy san sóz» deıdi Qalıbek Altybaev.
Máselen, «Shahmat atynyń júrisimen» toptamasy da óte qyzyq. Onda ataýlardy taýyp, torkózderdi shahmat oıynyndaǵy attyń júrisimen basyp ótý kerek. Árbir ataý qasyna núkte qoıylǵan áripten aıaqtalyp otyrady. Bir torkózdi ekinshi ret qaıtalaýǵa bolmaıdy. Mysaly, munyń bir suraǵy mynadaı: «Adasqannyń aldy jón, arty soqpaq» óleńindegi baskıim» nemese «Jigit sózi» óleńindegi sulý qyzǵa teńelgen dala qusy» degen sııaqty. Sóz joq, bulardy sheshý úshin oqýshyǵa álgi óleńderdi oqýǵa týra kelmeı me? Arǵy jaǵyn paryqtaý oqyrmannyń óz enshisi dep bilemiz.