Almatydaǵy MEGA saýda ortalyǵynda án saldy
Atalmysh saýda-oıyn-saýyq ortalyǵynda almatylyqtardy eleńdetken «Álemdik klassıka jaýharlary» atty erekshe konsert ótti.
Konserttik baǵdarlamanyń avtory QR eńbek sińgen qaıratkeri Gúlnar Jıdılovanyń aıtýynsha, búginde Ermek Serkebaev, Bıbigúl Tólegenova, Álibek Dinishev sııaqty áıgili tulǵalardyń orny bólek. Biraq ýaqyt bir orynda turmaıdy. Qazirgi jas oryndaýshylar óz zamanymen ilese kelip, operalyq ónerge jańa óris, tamasha shyǵarmashylyq jańalyqtar engizýde. Teatrda daryndy jastar ósip, býyn almasýda. Teatr da burynǵydaı kórermenge tapshy emes.
– Alaıda, qazirgi tańda adamdardyń kóbisiniń qoly bos emes, qarbalas tirshilik. Sondyqtan, klassıkalyq ónerimizdiń nasıhattalyp jatqany durys. Múmkin, bolashaq kórermenderimizdiń birqatary saýda-oıyn-saýyq ortalyǵynda bizben birinshi ret tanysyp, qyzyǵýshylyq tanytyp, mindetti túrde teatrǵa keler. Konsert kezderinde bizder solısterge qyzyǵa, tańdana qaraǵan balalardyń júzine qarap, keleshek kórermenderimizdi tanımyz. Osylaısha ónerge baýlımyz, – deıdi Gúlnar Jıdılova.
Sol sııaqty, joba avtorlary Keńes ókimeti kezinde Opera teatry sanatorıılerde, dealys úılerinde, qoǵamdyq oryndarda konsert bergeni týraly aıtady. Uly Otan soǵysy jyldary teatrlyq ujymdar maıdanda jáne maıdan aldy aýdandarda ónerlerin kórsetken.Olardyń arnaıy attary bolǵan – «maıdan brıgadalary».
QR eńbek sińirgen qaıratkeri Bolat Jomartov teatr sahnasynan tys, túrli jaǵdaılarda jumys isteý úshin, ártiske syrtqy faktorlardan abstraksııalanýdy úırený qajettigin alǵa tartady.
– Negizi operalyq óner – bul ekstremaldy óner. Biz kópshilikke «esh saqtyq sharalarynsyz», «mınýsovkasyz», «plıýsovkasyz» (fonogrammasyz) shyǵamyz. Eshqandaı kompıýter daýysty árlemeıdi jáne túzetpeıdi. Biz tabıǵı ónerimizdi kórsetemiz. Kez kelgen jaǵdaıda, teatrda nemese basqa alańda fors-major, ıaǵnı, jaısyzdyq bolýy múmkin. Osy jerde qaýyshqan jańa tyńdarmandarymyzdy Abaı atyndaǵy Opera jáne balet teatryndaǵy spektaklderimizde kútemiz» – dedi Bolat Jomartov.
Sonymen saýda ortalyǵynyń sýburqaǵynyń janynda ótken óner sherýinde Qazaqstannyń eńbegi sińgen qaıratkerleri Dına Dútmaǵambetova, Bolat Jomartov, Memlekettik syılyqtyń laýreaty Talǵat Kúzembaev, basqa da Venera Alpysbaeva, Anastasııa Kojýharova, Torǵyn Smaılova, Dana Talaspekova, Ilona Ten, Halıd Nýralıev, Darhan Joldybaev, Bolat Qanaǵatov, Maqsat Mahulbekov syndy solıster áıgili shetel jáne qazaq kompozıtorlarynyń: Gaetano Donısettı, Djakomo Pýchchını, Frans Legara, Iogann Shtraýs, Djoakkıno Rossını, Sydyq Muhamedjanovtyń, Evgenıı Brýsılovskııdiń opera men operettalarynan shyǵarmalar oryndady.
Aınash ESALI,
«Egemen Qazaqstan».
ALMATY.