Qazaq saltynda qaıtqan adamdy qara jer qoınyna tapsyrar sátte áıel zaty zırat basyna barýshy ma edi? Tipti, arǵy-bergi ata-baba saltynda áıel adamnyń máıit ústine topyraq salǵanyn estigen, kórgen jan bar ma? О́z basym osy jasqa kelgenshe ondaıdy estimegenmin. Taǵdyrdyń jazýymen áıel zaty bolsam da men bardym. Er azamattarmen qatar turyp, qolyma kúrek alyp, ákeme topyraq saldym. О́ıtkeni, bul ol kisiniń amanaty bolatyn.
Ákem Keńes Ilııasuly Qazaqstan jáne Mońǵolııa Jazýshylar odaǵynyń múshesi, aqyn, birneshe jyr jınaǵynyń avtory edi. Búrkit ustap, saıatqa shyqqandy jaqsy kóretin. Osy jyldyń 29 mamyrynda ómirden ozdy.
Ákemniń ózi aıtqandaı, men jas qalǵan joqpyn. О́zim de úsh balanyń anasymyn. Túski úzilis ýaqytyn paıdalanyp, ákem jatqan aýrýhanaǵa kelgem. Dárigermen biraz sóılesip, palataǵa kirdim. Ákem qınalyp otyr eken. «Qalaısyz?», – degen dástúrli suraǵymdy qoıa júrip, mańdaıyna alaqanymdy bastym. Qolynan ustadym, «Aýyryp turmyn, meni búginnen qaldyrmaı shyǵaryp áketińder», – dedi. Alla aýzyma saldy ma qarsylaspastan dárigerlerdiń túski úziliste ekenin, kele salysymen sóılesip shyǵaryp áketetinimdi aıttym. «Jaraıdy onda», – dep bir sát dem alǵandaı boldy. «Endi sen syrtqa bara tur, Ábish aǵań qalsyn», – dep meni bólmeden shyǵaryp jiberdi. Arada bir-eki mınýtqa jeter jetpeste aǵanyń «Dáriger shaqyr», – degen qatty daýsy shyqty, buryla berip, jalt qaraǵanym sol edi, asyl ákem sońǵy demin alyp, ulynyń qushaǵynan jastyqqa qulap bara jatty. Artynan estigenim, ákem meni shyǵaryp jiberip: «Men kettim, Ábish», – depti.
Sanaýly kúnderi qalǵanda ákemniń jaqyndarynyń árqaısyna aıtqan amanaty bir tóbe, al maǵan aıtqany mynaý edi. «Qyzym, uldar meniń balam bolǵanda sen de meniń balam emessiń be. Sen meniń qyzymsyń, sen de menen taraǵan urpaqsyń. Sonda ákege uldan topyraq buıyrǵanda, qyzdan nege topyraq buıyrmaıdy. Sen meni jer qoınyna tapsyrǵanda bir ýys topyraq sal. Jylama, egilme, maǵan seniń esepsiz tógilgen kóz jasyńnan, bir ýys topyraǵyńnyń buıyrǵany abzal», – dep edi.
Kim ákesin ajalǵa qısyn, ol kezde qulyqsyz tyńdaǵanymmen, kózdi ashyp-jumǵansha osy amanatty oryndaıtyn kún de jetip keler dep oılamappyn. Sóıtip, qara-qurym jınalǵan er-azamattar ortasynda qolyma kúrek alyp, ákeme topyraq saldym. Bul qyz balaǵa jat qylyq kóriner. Biraq men áke sózine adaldyq tanyttym. Onyń durys, burysy bir Allaǵa aıan dep oılaımyn.
Osyny jazýdaǵy meniń kózdegen maqsatym ne deısiz ǵoı? Másele, bir kúrek topyraqty, ómirdiń ótkinshiligin ózimnen keıingi jastarǵa, balalarǵa ańǵarta otyryp, ákelerińdi, analaryńdy kózi tirisinde aıalańdar deý. Men sony tolyq oryndaı almadym ba dep zırat basyna bardym. Ádette joq bolsa da, bir kúrek topyraq saldym...
Zámesh KEŃESQYZY,
Qazaqstan Jýrnalıster odaǵynyń múshesi.
Qazaq saltynda qaıtqan adamdy qara jer qoınyna tapsyrar sátte áıel zaty zırat basyna barýshy ma edi? Tipti, arǵy-bergi ata-baba saltynda áıel adamnyń máıit ústine topyraq salǵanyn estigen, kórgen jan bar ma? О́z basym osy jasqa kelgenshe ondaıdy estimegenmin. Taǵdyrdyń jazýymen áıel zaty bolsam da men bardym. Er azamattarmen qatar turyp, qolyma kúrek alyp, ákeme topyraq saldym. О́ıtkeni, bul ol kisiniń amanaty bolatyn.
Ákem Keńes Ilııasuly Qazaqstan jáne Mońǵolııa Jazýshylar odaǵynyń múshesi, aqyn, birneshe jyr jınaǵynyń avtory edi. Búrkit ustap, saıatqa shyqqandy jaqsy kóretin. Osy jyldyń 29 mamyrynda ómirden ozdy.
Ákemniń ózi aıtqandaı, men jas qalǵan joqpyn. О́zim de úsh balanyń anasymyn. Túski úzilis ýaqytyn paıdalanyp, ákem jatqan aýrýhanaǵa kelgem. Dárigermen biraz sóılesip, palataǵa kirdim. Ákem qınalyp otyr eken. «Qalaısyz?», – degen dástúrli suraǵymdy qoıa júrip, mańdaıyna alaqanymdy bastym. Qolynan ustadym, «Aýyryp turmyn, meni búginnen qaldyrmaı shyǵaryp áketińder», – dedi. Alla aýzyma saldy ma qarsylaspastan dárigerlerdiń túski úziliste ekenin, kele salysymen sóılesip shyǵaryp áketetinimdi aıttym. «Jaraıdy onda», – dep bir sát dem alǵandaı boldy. «Endi sen syrtqa bara tur, Ábish aǵań qalsyn», – dep meni bólmeden shyǵaryp jiberdi. Arada bir-eki mınýtqa jeter jetpeste aǵanyń «Dáriger shaqyr», – degen qatty daýsy shyqty, buryla berip, jalt qaraǵanym sol edi, asyl ákem sońǵy demin alyp, ulynyń qushaǵynan jastyqqa qulap bara jatty. Artynan estigenim, ákem meni shyǵaryp jiberip: «Men kettim, Ábish», – depti.
Sanaýly kúnderi qalǵanda ákemniń jaqyndarynyń árqaısyna aıtqan amanaty bir tóbe, al maǵan aıtqany mynaý edi. «Qyzym, uldar meniń balam bolǵanda sen de meniń balam emessiń be. Sen meniń qyzymsyń, sen de menen taraǵan urpaqsyń. Sonda ákege uldan topyraq buıyrǵanda, qyzdan nege topyraq buıyrmaıdy. Sen meni jer qoınyna tapsyrǵanda bir ýys topyraq sal. Jylama, egilme, maǵan seniń esepsiz tógilgen kóz jasyńnan, bir ýys topyraǵyńnyń buıyrǵany abzal», – dep edi.
Kim ákesin ajalǵa qısyn, ol kezde qulyqsyz tyńdaǵanymmen, kózdi ashyp-jumǵansha osy amanatty oryndaıtyn kún de jetip keler dep oılamappyn. Sóıtip, qara-qurym jınalǵan er-azamattar ortasynda qolyma kúrek alyp, ákeme topyraq saldym. Bul qyz balaǵa jat qylyq kóriner. Biraq men áke sózine adaldyq tanyttym. Onyń durys, burysy bir Allaǵa aıan dep oılaımyn.
Osyny jazýdaǵy meniń kózdegen maqsatym ne deısiz ǵoı? Másele, bir kúrek topyraqty, ómirdiń ótkinshiligin ózimnen keıingi jastarǵa, balalarǵa ańǵarta otyryp, ákelerińdi, analaryńdy kózi tirisinde aıalańdar deý. Men sony tolyq oryndaı almadym ba dep zırat basyna bardym. Ádette joq bolsa da, bir kúrek topyraq saldym...
Zámesh KEŃESQYZY,
Qazaqstan Jýrnalıster odaǵynyń múshesi.
Elimizdiń bes óńirinde sý tasqyny qaýpi joǵary
Qazaqstan • Búgin, 22:47
Býrabaıda shanaǵa otyryp aǵashqa soǵylǵan qyz qaıtys boldy
Oqıǵa • Búgin, 22:12
40 gradýsqa deıin aıaz: Elimizge arktıkalyq sýyq keledi
Aýa raıy • Búgin, 21:56
Astanada aıazǵa baılanysty birinshi aýysymdaǵy oqýshylar qashyqtan oqýǵa kóshirildi
Elorda • Búgin, 21:33
Qazaqstannyń Ulttyq fýtbol quramasynyń bapkerler shtaby anyqtaldy
Fýtbol • Búgin, 21:16
Astana áýejaıynyń ushý-qoný jolaǵy ýaqytsha jabylady
Elorda • Búgin, 20:49
Álemdik ekonomıkanyń jańa kartasy: Qazaqstan qaı orynda?
Ekonomıka • Búgin, 20:31
Qazaqstan halyq partııasy jańa Konstıtýsııa jobasyna qatysty saraptamalyq talqylaý ótkizdi
Ata zań • Búgin, 20:14
Bek Air ushaǵy apaty: Almaty apellıasııalyq sotynyń sheshimi ózgerissiz qaldy
Qoǵam • Búgin, 19:49
Shet aýdanynda jol qozǵalysy shektelip, 45 adam evakýasııalandy
Aımaqtar • Búgin, 19:37
Qaraǵandy oblysynda 800-den astam kólik qar qursaýynda qalyp qoıdy
Aımaqtar • Búgin, 19:25
Stýdentterdi eden jýýǵa májbúrlegen: Túrkistanda jataqhana qyzmetkerleri sógis aldy
Oqıǵa • Búgin, 18:55
Et qymbattady: Eýropa, Azııa jáne Taıaý Shyǵysta bizden arzan
Qoǵam • Búgin, 18:35
Jalpyulttyq koalısııa belsendileri úgit-nasıhat jumystaryn bastady
Ata zań • Búgin, 18:25