A-a
A degenim atań,
Aq tilekti batań,
Aqyl sózin tyńdap,
Ardaqtaı bil, botam!
Á-á
Á degenim ájeń,
Áldılegen anań,
Álpeshtegen ákeń,
Áspetteı bil, balam!
B-b
B degenim bilim,
Bilim – jaryq kúniń,
Ashyp berer saǵan,
Bar álemniń syryn!
V-v
V degenim vokzal,
Kisi tolǵan kóp zal,
Kelip qalsa poıyz,
Vokzaldan tez qozǵal!
G-g
G degenim gúlim,
Kórdiń neshe túrin,
Gúlmen birge seniń
Kúlimdeıdi kúniń!
Ǵ-ǵ
Ǵ degenim ǵarysh,
Bolsa daǵy alys,
Qazaq ushyp barǵan,
Ǵarysh bizge tanys!
D-d
D degenim dápter,
Dápter tola aq tor,
Durys, taza jazyp,
Tórt pen besti ap kel!
E-e
E degenim esep,
Esep qıyn desek,
Neshe bolar eken,
Eki eshki men esek?
J-j
J degenim jolda,
Jańǵalaqtaý bolma,
Jasyl jansa, júgir,
Qarap sol men ońǵa!
Z-z
Z degenim zebr,
Tuıaǵy onyń temir,
Shóp izdese shólde,
Kirmeıdi oǵan shógir!
I-ı
I degenim ıne,
Kirip keter, tıme,
Qadaıdy ǵoı ájeń
Inemenen túıme!
I -ı
I degenim qaıda?
Bar ǵoı qaımaq, maıda,
Saıda júrgen oınap,
Taıynsha men taıda!
K-k
K degenim kitap,
Kóp oqyǵan utad,
Kúshti bolsań, káne,
Kitaptan tez K tap!
Q-q
Q degenim qala,
Jan-jaǵyńa qara,
Qatar, qatar úıdiń,
Qabattaryn sana!
L-l
L degenim laǵym,
Kezip aýyl mańyn,
Mańyraǵan kezde,
Bir tynbaıdy jaǵyń!
M-m
M degenim mektep,
Kitabymdy bettep,
Men ósemin oqyp,
Mektebimde kóktep!
N-n
N degenim nanym,
Nanmen birge ánim,
Nanym meniń nárim,
Ánim meniń sánim!
Ń-ń
Ń degenim ańdar,
Ańdar indi tańdar,
Qarǵa túsken izden,
Ańnyń jolyn ańǵar!
O-o
O degenim orman,
Jan-janýar tolǵan,
Jemis, jıdek terip,
Orman kezý – arman!
О́-ó
О́ degenim ózen,
О́zen boıyn kezem,
О́zende bar balyq,
О́zim birden sezem!
P-p
P degenim pilim,
Kórseńder de túrin,
Qane, kórgen kim bar,
Taýdaı pildiń tilin?!
R-r
R degende rette,
Ret-retimen bette,
Dápter, kitap, bárin,
Retsiz shashyp ketpe!
S-s
S degenim sýret,
Kórdiń be sen bir ret,
Sonsha nege tátti,
Sýrettegi súr et?!
T-t
T degenim talap,
Kóńilińmen qalap,
Talapty bol sen de,
Oqyp jaqsy sabaq!
Ý-ý
Ý degenim ýyz,
Ýyz jeıdi aýyz,
Ýyzyna toıǵan
Qozy bolar nyǵyz!
U-u
U degenim ulan,
Aýyzynda uran,
Tý kóterip turǵan
Ulan naǵyz qyran!
Ú-ú
Ú degenim úki,
Úlpildeıdi túlki,
Úp degende úki,
Túlki boldy kúlki!
F-f
F degenim faıl,
Poshtamyz e maıl,
Alystan hat kelse,
Jyldam jaýap qaıyr!
H-h
H degenim halyq,
Oqyp, bilim alyp,
Halyq úshin is qyl,
Bar kúshińdi salyp!
H-h
H degenim jahan,
Jahanda bar nahan,
Nahan - úlken balyq,
Dep aıtatyn atam!
S-s
S degenim sese,
Ýly masa dese,
Sırkýl odan úlken,
Áldeneshe ese!
Ch-ch
Ch degende Chen bar,
Chýkot degen jer bar,
Chıta degen qala,
Chılı degen el bar!
Sh-sh
Sh degenim sharshy,
Sharshyny tez salshy,
Shyny, shyrsha, shashtan,
Shy-ny taýyp alshy!
Sh-sh
Sh degendi tapshy,
Kitabyńdy ashshy,
Bir-birine qarsy,
Tushy menen ashy!
Y-y
Y degenim ydys,
Shyǵarady dybys,
Yntymaqty úıde
Ydys tola yrys!
I-i
I degenim inim,
Baýyrym ǵoı, kúnim,
Qyzyqtaımyz onyń,
Baldaı tátti tilin!
E-e
E degendi izde,
Kórine me kózge,
Elevator, epos,
Bar ǵoı biraz sózde!
Iý-ıý
Iý degenim oıý,
Oılap oıyp qoıý,
Aıý qusap maımaq,
Qoıý balǵa toıý!
Iа-ıa
Iа degenim aıaz,
Mal tońady oıaz,
Aıaz qysqan kezde
Sý qatady saıaz!
Baıanǵalı Álimjanov.
A-a
A degenim atań,
Aq tilekti batań,
Aqyl sózin tyńdap,
Ardaqtaı bil, botam!
Á-á
Á degenim ájeń,
Áldılegen anań,
Álpeshtegen ákeń,
Áspetteı bil, balam!
B-b
B degenim bilim,
Bilim – jaryq kúniń,
Ashyp berer saǵan,
Bar álemniń syryn!
V-v
V degenim vokzal,
Kisi tolǵan kóp zal,
Kelip qalsa poıyz,
Vokzaldan tez qozǵal!
G-g
G degenim gúlim,
Kórdiń neshe túrin,
Gúlmen birge seniń
Kúlimdeıdi kúniń!
Ǵ-ǵ
Ǵ degenim ǵarysh,
Bolsa daǵy alys,
Qazaq ushyp barǵan,
Ǵarysh bizge tanys!
D-d
D degenim dápter,
Dápter tola aq tor,
Durys, taza jazyp,
Tórt pen besti ap kel!
E-e
E degenim esep,
Esep qıyn desek,
Neshe bolar eken,
Eki eshki men esek?
J-j
J degenim jolda,
Jańǵalaqtaý bolma,
Jasyl jansa, júgir,
Qarap sol men ońǵa!
Z-z
Z degenim zebr,
Tuıaǵy onyń temir,
Shóp izdese shólde,
Kirmeıdi oǵan shógir!
I-ı
I degenim ıne,
Kirip keter, tıme,
Qadaıdy ǵoı ájeń
Inemenen túıme!
I -ı
I degenim qaıda?
Bar ǵoı qaımaq, maıda,
Saıda júrgen oınap,
Taıynsha men taıda!
K-k
K degenim kitap,
Kóp oqyǵan utad,
Kúshti bolsań, káne,
Kitaptan tez K tap!
Q-q
Q degenim qala,
Jan-jaǵyńa qara,
Qatar, qatar úıdiń,
Qabattaryn sana!
L-l
L degenim laǵym,
Kezip aýyl mańyn,
Mańyraǵan kezde,
Bir tynbaıdy jaǵyń!
M-m
M degenim mektep,
Kitabymdy bettep,
Men ósemin oqyp,
Mektebimde kóktep!
N-n
N degenim nanym,
Nanmen birge ánim,
Nanym meniń nárim,
Ánim meniń sánim!
Ń-ń
Ń degenim ańdar,
Ańdar indi tańdar,
Qarǵa túsken izden,
Ańnyń jolyn ańǵar!
O-o
O degenim orman,
Jan-janýar tolǵan,
Jemis, jıdek terip,
Orman kezý – arman!
О́-ó
О́ degenim ózen,
О́zen boıyn kezem,
О́zende bar balyq,
О́zim birden sezem!
P-p
P degenim pilim,
Kórseńder de túrin,
Qane, kórgen kim bar,
Taýdaı pildiń tilin?!
R-r
R degende rette,
Ret-retimen bette,
Dápter, kitap, bárin,
Retsiz shashyp ketpe!
S-s
S degenim sýret,
Kórdiń be sen bir ret,
Sonsha nege tátti,
Sýrettegi súr et?!
T-t
T degenim talap,
Kóńilińmen qalap,
Talapty bol sen de,
Oqyp jaqsy sabaq!
Ý-ý
Ý degenim ýyz,
Ýyz jeıdi aýyz,
Ýyzyna toıǵan
Qozy bolar nyǵyz!
U-u
U degenim ulan,
Aýyzynda uran,
Tý kóterip turǵan
Ulan naǵyz qyran!
Ú-ú
Ú degenim úki,
Úlpildeıdi túlki,
Úp degende úki,
Túlki boldy kúlki!
F-f
F degenim faıl,
Poshtamyz e maıl,
Alystan hat kelse,
Jyldam jaýap qaıyr!
H-h
H degenim halyq,
Oqyp, bilim alyp,
Halyq úshin is qyl,
Bar kúshińdi salyp!
H-h
H degenim jahan,
Jahanda bar nahan,
Nahan - úlken balyq,
Dep aıtatyn atam!
S-s
S degenim sese,
Ýly masa dese,
Sırkýl odan úlken,
Áldeneshe ese!
Ch-ch
Ch degende Chen bar,
Chýkot degen jer bar,
Chıta degen qala,
Chılı degen el bar!
Sh-sh
Sh degenim sharshy,
Sharshyny tez salshy,
Shyny, shyrsha, shashtan,
Shy-ny taýyp alshy!
Sh-sh
Sh degendi tapshy,
Kitabyńdy ashshy,
Bir-birine qarsy,
Tushy menen ashy!
Y-y
Y degenim ydys,
Shyǵarady dybys,
Yntymaqty úıde
Ydys tola yrys!
I-i
I degenim inim,
Baýyrym ǵoı, kúnim,
Qyzyqtaımyz onyń,
Baldaı tátti tilin!
E-e
E degendi izde,
Kórine me kózge,
Elevator, epos,
Bar ǵoı biraz sózde!
Iý-ıý
Iý degenim oıý,
Oılap oıyp qoıý,
Aıý qusap maımaq,
Qoıý balǵa toıý!
Iа-ıa
Iа degenim aıaz,
Mal tońady oıaz,
Aıaz qysqan kezde
Sý qatady saıaz!
Baıanǵalı Álimjanov.
Ál-Farabıdegi jol apaty: Polıseı advokatsyz jaýap berýden bas tartty
Zań • Búgin, 13:50
Prezıdent AQSh Qarjy korporasııasynyń atqarýshy dırektoryn qabyldady
Prezıdent • Búgin, 13:38
Búgin – Álııa Moldaǵulovanyń týǵanyna 101 jyl
Taǵzym • Búgin, 13:27
Bozjyrada «Dospehı Boga 4» fılminiń túsirilimi bastaldy
Kıno • Búgin, 13:20
Kanadalyq kompanııalar Qazaqstanǵa nelikten qyzyǵyp otyr?
Qazaqstan • Búgin, 13:10
Jasandy ıntellektiden aqyl suraıtyndar kóbeıdi: Siz qandaı keńesine qulaq túrdińiz?
Qoǵam • Búgin, 13:00
«Ádilet» partııasy «AMANAT» músheleriniń qosylýyn mańyzdy qadam dep baǵalady
Partııa • Búgin, 12:52
Kýrerlik qyzmet eńbek naryǵyna qalaı áser etti?
Qoǵam • Búgin, 12:49
«Elimaı» – «Ordabasy» matchyn júrgizgen tóreshi Astana áýejaıynda ustaldy
Fýtbol • Búgin, 12:44
Astanadaǵy jappaı tóbeleske qatysty tergeý bastaldy
Oqıǵa • Búgin, 12:38
Balqash qalasynda zeınetker qyzynan aı saıyn alıment alǵysy kelgen
Oqıǵa • Búgin, 12:27
El turǵyndarynyń ál-aýqaty artty ma? Ǵalymdar ne deıdi?
Qoǵam • Búgin, 12:15
Germanııa quramasynyń qaqpashysy álem chempıonatynda rekord ornatty
Fýtbol • Búgin, 11:55
Dımash Qudaıbergen óziniń LEGO-portretin jasaǵan oqýshylarǵa joldama syılady
Qoǵam • Búgin, 11:53
Shymkentte segiz jastaǵy qyzǵa qyryndaǵan er adam aıyppulmen qutyldy
Oqıǵa • Búgin, 11:45