Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev Ulttyq quryltaıdyń V otyrysynda Vıse-prezıdent laýazymyn engizý jóninde usynys aıtty. Bul bastama qoǵam nazaryn birden aýdardy. Saıasat tarıhyna úńilsek, atalǵan qyzmet ıeleriniń memleket basqarý isinde sheshýshi ról atqarǵan kezeńderi az emes. Sondyqtan bılik júıesiniń júgin jeńildetip, sabaqtastyq pen tıimdilikti qamtamasyz etetin tetik retinde qarastyrylatyn bul ınstıtýt arbanyń besinshi dóńgelegi emesi anyq.
Memleket basshysy Vıse-prezıdentti ózi usynatynyn, biraq Parlamenttiń kelisimimen, kópshilik daýysyna súıene otyryp taǵaıyndaıtynyn aıtty. Vıse-prezıdent Memleket basshysynyń tapsyrmasymen Qazaqstannyń múddelerin halyqaralyq forýmdarda jáne sheteldik delegasııalarmen kelissózderde tanystyrady, Prezıdenttiń ustanymyn Parlamentte bildiredi, otandyq jáne sheteldik qoǵamdyq-saıası, ǵylymı jáne mádenı-aǵartýshylyq uıymdarmen baılanys ornatady, sondaı-aq ózge de jaýapty tapsyrmalardy oryndaıdy.
Saıasattanýshy Ǵazız Ábishev Vıse-prezıdent qoǵamnyń qajettiliginen týǵan laýazym ekenin aıtady.
«Prezıdenttiń qazirgi jumys kestesi aıryqsha qarqyndy. Qysqa merzim ishinde birneshe qurlyqta saparlap, halyqaralyq deńgeıdegi kelissózderge qatysý, sonymen qatar el ishindegi iri qoǵamdyq-saıası is-sharalarǵa tóraǵalyq etý – munyń bári orasan júkteme. Bul tek jurtshylyq kóretin jarııa bóligi ǵana. Onyń tasasynda aýqymdy analıtıkalyq jumys, qujattarmen kúndelikti júıeli aınalysý, sheshimderdiń saldaryn aldyn ala baǵalaý sekildi kózge kórinbeıtin eńbek jatyr. Osyndaı jaǵdaıda Prezıdenttiń komandasynda konstıtýsııalyq mártebesi aıqyn, saıası salmaǵy jetkilikti tulǵanyń bolýy basqarý tıimdiligin arttyrady», deıdi sarapshy. Ol bul laýazymdy prezıdenttik ınstıtýttyń ornyqtylyǵyn kúsheıtetin qural retinde qarastyrady.
Erjan Jıenbaev Vıse-prezıdenttiń ókilettigine qatysty konstıtýsııalyq ózgeristerge toqtaldy
Álemdegi tájirıbeÁlemdik tájirıbege qarasaq, kúlli qurlyqta Aýstralııadan ózge, 70-ten astam elde memleket basshysynyń orynbasary bar. Kóbine bul qyzmet «Vıse-prezıdent» dep atalady, keı elderde «keńes tóraǵasy» dep qoldanylady. Al respýblıkalyq basqarý nysanyndaǵy 80 shaqty elde prezıdenttiń ókiletin ýaqytsha atqarý mindeti Parlament spıkerine nemese Premer-mınıstrge júkteledi. Mundaı alýandyqtyń ishinde klassıkalyq úlgi retinde kóbine prezıdenttik respýblıkalardaǵy model atalady.
AQSh tájirıbesi osy turǵyda jıi mysalǵa alynady. Bul elde Prezıdent pen Vıse-prezıdent laýazymdary 1787 jylǵy Konstıtýsııada bekitilip, 1789 jyldan bastap qoldanysqa endi. Alǵashqy kezeńde Vıse-prezıdenttiń ókilettigi shekteýli boldy. Ol Senatqa tóraǵalyq etedi, daýystar teń túskende sheshýshi daýys beredi jáne Prezıdent tapsyrmasymen jekelegen mindetter atqarady.
Negizgi qyzmeti – Prezıdent otstavkaǵa ketse, ımpıchment jarııalansa nemese qaıtys bolsa, ókilettikti qabyldap, merzim sońyna deıin memleket basshysy mindetin atqarý.
Bastapqyda saılaýda ekinshi oryn alǵan kandıdat avtomatty túrde Vıse-prezıdent bolatyn. 1796 jylǵy saılaýdan keıin Prezıdent pen Vıse-prezıdent ártúrli partııadan shyqqan soń, 1804 jyly 12-túzetý qabyldanyp, bul eki laýazymǵa bólek daýys berý tártibi engizildi.
Uzaq ýaqyt boıy AQSh-ta da Vıse-prezıdenttiń saıası salmaǵy tómen baǵalandy. Degenmen HH ǵasyrdyń ekinshi jartysynan bastap bul qyzmettiń mazmuny aıtarlyqtaı keńeıdi. Vıse-prezıdentter úkimet otyrystaryna, ulttyq qaýipsizdik máselelerin talqylaıtyn keńesterge turaqty qatysa bastady, Kongresspen baılanysty nyǵaıtýǵa atsalysty, halyqaralyq saparlarda prezıdenttiń ókili boldy.
1967 jylǵy 25-túzetý prezıdenttik oryn bos qalǵan jaǵdaıda Vıse-prezıdenttiń tolyq quqyqty Prezıdentke aınalý tártibin naqtylap, bılik sabaqtastyǵyn quqyqtyq turǵydan bekitti. AQSh tarıhynda birneshe Prezıdent dál osy jolmen bılikke kelgen. Sonymen qatar saılaý arqyly Prezıdent atanǵan burynǵy Vıse-prezıdentter de bar. Bul tájirıbe Vıse-prezıdent ınstıtýtynyń saıası mańyzyn aıqyndap berdi.
Elvıra Azımova Konstıtýsııalyq reformanyń basty maqsaty men mindetterin atady
Erekshe betburys retinde Djımmı Karter ákimshiligindegi Ýolter Mondeıldiń qyzmeti jıi atalady. Ol Vıse-prezıdentti Prezıdenttiń turaqty keńesshisi ári ákimshilik ishindegi úılestirýshi tulǵa deńgeıine kóterdi. Keıingi kezeńde birqatar Vıse-prezıdent osy úlgige súıendi, degenmen olardyń yqpaly árdaıym Prezıdenttiń basqarý stıli men saıası ahýalǵa táýeldi bolyp keldi.
Latyn Amerıkasynda Vıse-prezıdent ınstıtýty erte qalyptasqanymen, onyń naqty yqpaly ár elde árqıly. Keı memlekette bul qyzmet bılik tranzıtiniń negizgi tetigi retinde saqtalǵan, al keı jerde formaldy sıpatta qalyp otyr. Mysaly, Meksıkada Vıse-prezıdent laýazymy ótken ǵasyrdyń basynda joıylsa, Argentına men Brazılııada Prezıdenttiń ornyna ótý tetiginiń ajyramas bóligi retinde jumys isteıdi.
Vıse-prezıdenttiń mindeti qandaı bolady?
Eýropada aralas jáne parlamenttik respýblıkalar basym bolǵandyqtan, klassıkalyq Vıse-prezıdent ınstıtýty sırek kezdesedi. Bolgarııada Vıse-prezıdent saılanady, Kıprde konstıtýsııalyq modelde kózdelgenimen, saıası sebeptermen uzaq ýaqyt bos turǵan. Shveısarııada memleket basshylyǵy ujymdyq sıpatta bolǵandyqtan, bul uǵym ózge maǵynada qoldanylady. Azııa men Afrıka elderinde de modelder alýan túrli: keı jerde Vıse-prezıdent saılaý arqyly keledi, keı jerde prezıdenttiń tikeleı taǵaıyndaýyna táýeldi.
Vıse-prezıdent óz tarıhymyzda da joq emesQazaqstan tájirıbesine toqtalsaq, táýelsizdiktiń alǵashqy jyldarynda Vıse-prezıdent ınstıtýty engizilgen bolatyn. 1991 jyly bul laýazym ótpeli kezeńdegi basqarý júıesin nyǵaıtýǵa baǵyttaldy.
Sol kezde Vıse-prezıdent qyzmetin atqarǵan Erik Asanbaev atqarýshy bılik qurylymynyń qalyptasýyna, alǵashqy saıası reformalardyń iske asýyna aralasty.
Alaıda 1996 jyly Nursultan Nazarbaevtyń pármenimen bul laýazym joıyldy. Sodan beri shamamen otyz jyl ótti. Endi osy ınstıtýtty qaıta jańǵyrtý máselesiniń kóterilýi eldiń saıası júıesi jańa deńgeıge ótkenin, basqarýda qosymsha tetikterge suranys artqanyn ańǵartady.
«Vıseni» búıtse qazaqshalaımyz»Bul rette Vıse-prezıdent ataýyn qazaq tilinde qalaı qoldaný máselesi de nazardan tys qalǵan joq. Fılolog Arman Álmembet bul sózdi tildik zańdylyqqa beıimdep, «ýáıis-prezıdent» nusqasyn usynady.
«Keleshekte «v» men «s»-dan qutylamyz. Aǵylshynsha bul sóz vaıs-prezıdent, nemisshe fıse-phezıdent, fransýzsha vıs-pǵezıdon, ıtalıansha vıche-prezıdente, ıspansha vıse-prezıdente, portýgalsha vıse-prezıdenchı dep aıtylady eken. Kóshire berýdi qoıaıyq. Kórshi tilge masyl bolýdy qoıaıyq», dedi ol jazbasynda.
Bul kózqaras Halel Dosmuhameduly men Ahmet Baıtursynulynyń jat sózderdi til tabıǵatyna ıkemdeý jónindegi ustanymdarǵa ıek artqany ańǵarylady.
Jalpy alǵanda, Vıse-prezıdent ınstıtýtyna qatysty pikirdiń ártúrli bolýy zańdy. Biraq saıasat tarıhy men halyqaralyq tájirıbe bul qyzmettiń sımvoldyq ataq qana emes, naqty jaǵdaıda basqarý tıimdiligin arttyratyn, bılik sabaqtastyǵyn qamtamasyz etetin mańyzdy ınstıtýt ekenin kórsetip otyr. Sondyqtan ony artyq qurylym dep emes, zamanaýı saıası júıeniń bir qajetti tetigi retinde baǵalaýǵa negiz bar.