Quraqty shúberektiń qıqymynan kelistirip quraı beretin shyǵar desek, árbir elementinde pálsapalyq tereń mán jatyr eken ǵoı. Ol týraly quraq qurap, «aqyldy» jastyq tigip júrgen ismer Aıjan Úmbetovamen áńgimeleskende bildik.
О́skemendegi S.Amanjolov atyndaǵy Shyǵys Qazaqstan ýnıversıtetiniń fızıka jáne tehnologııalar kafedrasy óndiristik oqytý sheberi Aıjan Tóleýhanqyzy zamanaýı eko-ulttyq buıymdardy daıyndaý jobasyn qolǵa alǵan. Mamandyǵy tehnologııaǵa jaqyn bolǵanymen, jany qolónerdi qalaıdy. Ol quraq qurap ǵana qoımaı, tarıhyna deıin indete zerttep júr.
«Shúberektiń qıqymyn jabystyra bermeımin. Mánin, maǵynasyn zerttep baryp, tiginge otyramyn. Qarańyz, bir qaraǵanda, áp-ádemi. Biraq qanshama oı jatyr? Bul shı quraq uzatylyp bara jatqan qyzǵa arnalǵan. Túsine deıin oılastyrylǵan. Maǵynasyna keler bolsaq, quraqta shańyraǵy berik bolsyn degendeı tilek aıtylǵan. Buryshtama quraǵyndaǵy aqshyl jáne qoıý túster «ómirdiń aǵy men qarasy qatar júredi, tek ǵana moıymaı alǵa júr» degendi meńzese kerek. Al bul qudyq quraq. Iаǵnı kelindi nár beretindeı móldir sýǵa teńegen. «Barǵan jerińe paıdańdy tıgiz» degen uǵym bolsa kerek. Tórt tyrna quraq kún retinde tigiledi. «Jan-jaǵyńa kúnde shýaǵyńdy shash» degenderi ǵoı. Kórpeshege ádemilik berip turǵan quraqtyń biri – jebe quraq. «О́mirdiń qandaı qıyndyǵy bolsa da, jebedeı alǵa umtyl» degen sıpatta», dep quraqtyń birqatar túrimen tanystyryp ótti A.Úmbetova.
Sol sekildi jol quraq, amandasý quraǵy, qarama-qarsy, júregim syndy quraq túrleri bar. Árqaısysy zerttelmegen fılosofııa. Zertteý úshin Aıjan Tóleýhanqyzy quraq syryn biledi-aý degen kónekóz qarııalarmen áńgimelesip, keregin qaǵazǵa túrtip alyp júr. Aıtýynsha, oıý-órnek tanýshylar kóp bolǵanymen, quraqqa qyzyqqandar neken-saıaq. Sonda keıipkerimizdiń quraqqa, onyń tarıhyna qyzyǵýshylyǵy qaıdan aýyp júr deımiz ǵoı. Sóıtsek, apasy Daqııa quraqshy bolǵan kisi eken. Týǵan jerleri Zaısan aýdany. Aıjannyń balalyq shaǵy Birjan aýylynda ótipti. Apasyna quraq tústerin úılestirýge, ınesin sabaqtaýǵa kómektesip júrip boı jetken. Apasy syrmaq syryp, quraq quraýdyń, shı toqýdyń naǵyz sheberi eken. Al naǵashy apasy Áýezhan eskız syzbaı-aq, ádemi gúlder men órnekti kestelep jiberer edi. Áke-sheshesi Tóleýhan Ábilmájinov pen Ǵaınıgúl Zaǵıoldaqyzy da Aıjanǵa qazaqy tárbıe berip ósirdi. Búginde ol ıbaly kelin, aqjaýlyqty ana.
«О́nerime otbasym úlken qoldaý kórsetip otyr. Tús tańdaýda, shı quraqtardyń taspalaryn retteýde ulym men qyzym qasymnan tabylady. Qyzymnyń da qolónerge qyzyǵýshylyǵy bar. Men de 10 jasyma deıin eki aǵamnyń sońynan erip, atqa minip júrgen qyz edim. 5 synypta Qanıpa Ábýsaǵıtova apaıymnyń úıirmesine qatysyp, bos ýaqytymnyń barlyǵyn qolónerge arnaıtyn boldym. 15 jasymda ǵoı deımin, saýsaǵymdy ıne zaqymdasa da, moıymaı úlken tekemetti kestelep shyqqanym bar», deıdi sheber.
Ýnıversıtet qabyrǵasyndaǵy sheberhanadan ulttyq naqyshtan bólek, balalardy bilimge shaqyratyndaı kórpesheler de kópshilikti qyzyqtyrady. «Aqyldy» jastyqtar dep otyrǵany sol, bastaýysh synyp oqýshylaryna qajet-aq eken. Mysaly, bir jastyqtyń betine alfavıtti túsirse, endi birinde kóbeıtý kestesi bar. Demek oqý oıyn balasynyń kóz aldynda jatady. Bul da bilim berýdiń bir ádisi. Sheber jańa jastyq tikpes buryn, sýret tańdaıdy. Onyń mańyzdylyǵyna mán beredi. Sodan keıin sol sýrettiń ishindegi tústerge sáıkes keletin shı quraqty irikteıdi. Shı quraqty ázirleýdiń ózi zergerlik jumystan kem túspeıtindeı.
«Stýdentterdiń qolónerdi úırenýine ýnıversıtetimizdiń rektory Muhtar Ádilbekuly qajetti jaǵdaı jasap, únemi qoldap keledi. Joǵary mekteptiń dekany Saltanat Saılarbekqyzy men kafedra meńgerýshisi Rımma Erbolatqyzy da kóp qoldaý kórsetedi. Qazirgi tańda «Kásiptik oqytý, kórkem eńbek jáne grafıka» mamandyǵy boıynsha ózim de oqyp júrmin», deıdi sheber.
A.Úmbetova buǵan deıin quraqpen ǵana shektelgen joq. Toqymanyń túr-túrin toqydy. Saýsaq teatryna keıipkerler tikken kezderi de bolǵan. Birneshe jyl kóleminde úıge kıetin mási toqyp, nápaqa tapqany da bar. Sonyń ishinde arnaıy tapsyryspen jasalǵan eki aıaq kıimi Italııa eline satylǵan. Alaıda bir másiniń ózin ázirleý áýre sekildi. Sol úshin de shyǵar, toqyma toqýdy toqtatyp, tiginge kóshken.
Qolóner sheberi quraq tikkende erekshe túster úılesken ádemiliktiń álemine enip, qansha ýaqyt otyrǵanyn ózi de sezbeı qalady. О́zge isti ysyryp qoıyp, zyryldaǵan ýaqytqa da qaramaıdy. Tek bastaǵan buıymyn aıaqtap, kórýge asyǵady.
«Quraq tigý degen – men úshin ǵajaıyp álem. Árbir jastyǵymdy úlken mahabbatpen tigemin. Sol úshin de jastyqtarymdy ózgeler sózsiz unatady. Kez kelgen maman óz isin shyn jaqsy kórip istese, teńdesi joq erekshe dúnıe shyǵar edi», dep ónerge degen sezimin jetkizgisi keldi.
Iá, óner álemin bireý túsiner, bireý túsinbes. Eń bastysy, qandaı óner bolmasyn, qadirine jete bilsek bolǵany. Aıjannyń kóz maıyn taýysyp tikken dúnıeleri bireýdiń tórinde tursa, ismer úshin sodan asqan baqyt joq shyǵar, sirá. Áıtpese, bul degen ónerdiń – óneri ekeni ras.
О́SKEMEN