JOǴARǴY KEŃESTIŃ SESSIIаSYNDA
Jeltoqsannyń 14-inde Joǵarǵy Keńeste salyq júıesin jetildirýge baǵyttalǵan zań jobalaryn talqylaý jalǵasty. Olardy pysyqtaý jónindegi jumys tobyn qurý týraly sheshim qabyldandy. Salyq týraly jańa zańdardyń paketi ústimizdegi sessııada qaıta qaralatyn bolady, dep kózdelýde. Sodan keıin Parlament «Qazaqstan Respýblıkasynyń memlekettik táýelsizdigi týraly» Konstıtýsııalyq zańynyń jobasyn talqylaýǵa kiristi. Bul másele boıynsha depýtat S.S.Sartaev baıandama jasady. Jaryssózge depýtattar T.V.Javoronkova, J.M.Ábdildın, О́.J.Jánibekov, V.I.Voronov, P.A.Atrýshkevıch, A.I.Bektemisov, M.S.Qarbaev, S.A.Sýbbotın, A.A.Knıagının, P.N.Chýmachenko, I.S.Kálpenov, V.B.Vodolazov, K.I.Naǵmanov, P.I.Potapov, S.Q.Baıbatyrov, Sh.Murtaza, M.M.Áýezov, B.A.Qadyrbekov, B.V.Barchenko, P.M.Fedosenko, E.M.Asanbaev, Q.S.Sultanov, A.F.Kozlov qatysty. Sóz sóılegender negizinen osy tarıhı qujatty qabyldaýdyń der kezindeligin jáne jobasynyń erekshe mańyzdylyǵyn jáne kóptegen depýtattardyń oǵan óz kózqarasyn bildirý nıetin eskere otyryp, ony talqylaý dúısenbide, jeltoqsannyń 16-synda tańerteńgilik májiliste jalǵasty. Jaryssózde depýtattar A.M.Qonysbaev, B.D.Belık, Ǵ.T.Turǵambaev, Q.Medıev, L.A.Fılaretova, S.Z.Zımanov, N.M.Orazalıev sóz sóıledi. Zań jobasyn pysyqtaý úshin redaksııalyq komıssııa quryldy, ol engizilgen usynystarmen jáne eskertýlermen jumysqa birden kirisip ketti. Sessııada «Qazaqstan Respýblıkasynyń jol qory týraly» zań jobasy qaraldy, ol boıynsha avtomobıl joldary mınıstri Sh.H.Bekbolatov baıandama jasap, О́nerkásipti, transportty jáne baılanysty damytý máseleleri jónindegi komıtet tóraǵasynyń mindetin atqarýshy P.P.Kovalenko qosymsha baıandama jasady. Pikir almasýlardan keıin zań jobasy redaksııalyq pysyqtaýǵa jiberildi. Sodan keıin depýtattar «Qazaqstan Respýblıkasynyń memlekettik táýelsizdigi týraly» zańnyń pysyqtalǵan jobasyna statıalar boıynsha daýys berýdi bastady. Zań tutastaı qabyldandy. Joǵarǵy Keńes saltanatty túrde Qazaqstan Respýblıkasynyń memlekettik táýelsizdigin jarııalady. Budan bylaı bizdiń respýblıka táýelsiz, demokratııalyq jáne pravolyq memleket bolyp tabylady. Ol óz terrıtorııasynda búkil tolyq bılikke ıe, ishki jáne syrtqy saıasatty derbes belgilep, júrgizedi. Halyq depýtattary men respýblıka Prezıdenti Qazaqstannyń memlekettik táýelsizdigi týraly mańyzdy Zańnyń qabyldanýyn oryndarynan turyp, uzaq qol shapalaqtap qarsy aldy. N.Á.Nazarbaev parlamentarııler men respýblıkanyń búkil kóp ultty halqyn osy tarıhı oqıǵamen shyn júrekten quttyqtady.(QazTAG).
AShHABAD KEZDESÝINE QATYSÝShY MEMLEKETTER BASShYLARYNYŃ ShEShIMI
Bul resmı qujatta «Biz, Orta Azııa respýblıkalary men Qazaqstannyń basshylary, Táýelsiz memleketterdiń dostastyq odaǵyn qurý týraly máselelerin talqylaı kelip, olardyń ishindegi asa mańyzdysy Chernobyl avarııasynyń jáne Aral qasiretiniń zardaptaryn joıý jónindegi birlesken is-qımyldyń qajettigi dep atap óttik. Munyń ózi bizdiń ortaq azabymyz, ortaq qasiretimiz bolǵandyqtan biz ony birlesip joıýymyz kerek» delingen jáne osy máseleni sheshýge memleketterdiń ortaq úles qosýy bizdiń halyqtarymyz arasyndaǵy dostyq pen týysqandyq baılanystardyń myzǵymastyǵynyń sımvolyna aınalatyndyǵy tujyrymdalǵan.
Sheshimge Qazaqstan Respýblıkasynyń Prezıdenti N.Nazarbaev, Qyrǵyzstan Respýblıkasynyń Prezıdenti A.Aqaev, Tájikstan Respýblıkasynyń Prezıdenti R.Nábıev, Túrkimenstan Prezıdenti S.Nııazov, О́zbekstan Respýblıkasynyń Prezıdenti I.Karımov qol qoıǵan.
TÁÝELSIZ EL BOLDYQ
Azattyqty ańsaǵan halqymyzdyń san ǵasyrlyq kúresi aqyrynda parlamenttik jolmen jeńiske jetti.
Gazettiń sol kezdegi parlamenttik tilshisi Rysbek Sársenbaıulynyń osy reportajynda 14 jeltoqsanda bastalǵan Respýblıka Joǵarǵy Keńesiniń sessııasynda kún tártibine qoıylǵan «Qazaqstan Respýblıkasynyń memlekettik táýelsizdigi týraly» Konstıtýsııalyq zańynyń jobasyn talqylaý 16 jeltoqsan kúni taǵy da jalǵasqandyǵy týraly aıtylady. Zańdy talqylaý ońaıǵa túspegendigi maqalanyń ón-boıynan anyq bilinip tur. «Baıandamashy depýtat Sultan Sartaevtyń jaıshylyqta-aq sańqyldap turatyn suńqar daýysy bul joly tipti jarqyn estildi. Keleli keńesterde tereńnen tolǵap, júrekti qozǵap, jan-dúnıeńdi eliktirip áketetin bılerdiń sózindeı naqpa-naq, juptalyp, túıdek-túıdek aqtarylǵan soń ba, álde bul kúndi asyǵa kútip júrgendigimizden be, onyń ár sóılemine ynta qoıdyq» deıdi tilshi. Baıandamashyǵa suraq qoıǵan depýtat V.Chernyshov áý degennen-aq qııańqy suraqty kóldeneńdetipti. Ol kimnen jáne neden táýelsiz bolmaqpyz, bul jerde, adam pravosynyń jalpyǵa birdeı deklarasııasyna júgingenimiz jarasa qoıar ma eken degendeı suraq qoıǵan. Oǵan Sultan Sartaevtyń bergen jaýaby kesimdi shyqqan. – Kez kelgen memleket óziniń táýelsiz ekendigin dúnıe júzine jarııa etedi. Burynǵy odaqta óz táýelsizdigin áli kúnge deıin jarııalamaǵan tek bizdiń respýblıkamyz ǵana. Bizdiń de memlekettik táýelsizdigimizdi jarııalar mezgil jetti. Al deklarasııany biz quramynda bolǵan Keńes Odaǵy kezinde tanyǵan, demek sol bizdiń de tanyǵanymyz, – dep ornyqty jaýap berdi. Depýtat A.Kozlov mundaı zańnyń qabyldanýy qajettigine kúmándanbaıtyndyǵyn aıta kele, biraq munyń «salmaǵyn arttyrý eleýli ekenin» aıǵaqtaý úshin referendým ótkizgen abzal emes pe dep máseleni alysqa syrǵytyp tastaǵysy keldi. Baıandamashy, mine, osyndaı, kóptegen qıturqy suraqtarǵa halyqaralyq qaýymdastyqta moıyndalǵan zańdar men qatynastardy alǵa tarta otyryp, súrinbeı jaýap berip shyqty. Depýtattar О́.Jánibekov, B.Qydyrbekuly, E.Asanbaev, Q.Sultanov, Q.Naǵmanov jáne basqalardyń memlekettik táýelsizdik, memlekettik til, kóshi-qon, azamattyq, táýelsizdiktiń ekonomıkalyq negizderi týrasyndaǵy basalqy pikirleri baıbalamshylarǵa qaıtarylǵan jaýaptaı estildi. – Zańdy qabyldaý kerek, – dedi depýtat A.Knıagının. – Kez kelgen ultshyldyqtyń tamyry táýelsizdik jolyndaǵy, azattyq, óz ulty úshin kúreste jatyr. Bul – qasterli sezim. Memlekettik táýelsizdik – qazaq halqynyń ǵasyrlar boıǵy armany. Qazaq jerin mekendegen biz, qazaq emes halyqtar, bárimiz birdeı sol názik sezimge árqashan óz sezimimizdeı qurmetpen qaraıyq. Senbi kúngi talqylaý dúısenbidegi, 16 jeltoqsandaǵy tańerteńgi májiliste qaıta jalǵasqan kezde aıtylǵan syn-eskertpeler men tolyqtyrýlardy eskere otyryp, zań jobasyn redaksııalaý úshin komıssııa quryldy. Keshki májiliste depýtattar jobany qaıta qarap, onyń ár sóılemin talqyǵa saldy. Talas-tartys kúsheıdi. J.Ábdildın, H.Dreıler, N.Qoıshybekov, Á.Kekilbaev sııaqty depýtattar ulttyq múddege qatysty qaǵıdalardy ózgertýge qarsy dáleldi pikir aıtty. Zańdy 270 depýtat qoldasa, 12-si qarsy daýys berdi. Sóıtip, «Qazaqstan Respýblıkasynyń memlekettik táýelsizdigi týraly» Qazaqstan Respýblıkasynyń Konstıtýsııalyq zańy qabyldandy. Respýblıka Prezıdenti Nursultan Nazarbaev quttyqtap sóz sóıledi. Reportaj: «Osy bir qýanyshty, tarıhı sátte barsha halqymyzǵa, «Egemendi Qazaqstannyń» oqyrmandaryna TÁÝELSIZDIGIMIZ QUTTY BOLSYN! degimiz keledi» dep aıaqtalǵan.
ShYNDYQTYŃ ShYMYLDYǴY QAShAN TÚRILEDI?
«Jeltoqsan – jan jarasy» aıdarymen jaryq kórgen jýrnalıst Gúlsim Baqytqyzynyń osy maqalasynda qanshama adamnyń júregine jara salyp, qanshama qyrshyn jastyń ómirin qıǵan, bolashaǵyn buzǵan Jeltoqsan oqıǵasy týraly oı qozǵalady. «О́ıtkeni, men bul oqıǵanyń bel ortasynda júrgen edim» deıdi jýrnalıst. Munan keıin osy oqıǵa shyndyǵynyń tabany kúrekteı 4 jyl ótkennen keıin ǵana baryp aqıqattary ashylǵandyǵyn aıta kele, «Mine, búgin 17 jeltoqsandy Demokratııalyq jańarý kúni dep, Jeltoqsan oqıǵasynyń bes jyldyǵyn ultymyz bolyp atap ótip otyrmyz. Buǵan da shúkir. Bir ókinish, bir qýanysh degenimiz osy» dep baılam túıedi.Maqalada jýrnalıst Jeltoqsan oqıǵasy kezinde ózi kýáger retinde kórgen jáıttaryn baıandaǵan. Sol kezde jas jigitterdi bylaı qoıǵanda, qazaq qyzdarynyń ójettigi men qaısarlyǵy jurtshylyqty tań qaldyrǵanyn, óziniń kýrstas eki joldas qyzy minbege kóterilip sóz sóıleýge nıettengendikterin, olardy mılısııa qyzmetkerleri súırelep, kúsh kórsetip, tómen túsirip jibergendikterin jazypty. «Egerde Jeltoqsan oqıǵasynyń barysy tolyqtaı túsirilgen bolsa, ony júıelep derekti, tarıhı fılm etip shyǵarýdy qolǵa alǵan jón. Sonda bul bolashaqta urpaqtarymyzǵa úlken tarıhı qujat bolyp qalar edi» degen usynysyn bildirtti.
QAIRAT ESIMIN QASTERLEIIK
Osy maqalanyń ortasynan oıyp berilgen «Qaırat esimin qasterleıik» atty shaǵyn únqatýda QazMÝ-diń stýdenti Tileýhan Áljekeev 1986 jylǵy Jeltoqsan oqıǵasynda demokratııa jolynda qurban bolǵan bozdaqtarymyzǵa ádil de tolyq baǵa bere almaı júrgenimizdi aıta kele osy oqıǵa kezinde erlikterimen kózge túsken Qaırat Rysqulbekov sekildi jastarǵa Batyr ataǵyn bersek degen usynysyn bildiredi. _________________________Betti ázirlegen Suńǵat ÁLIPBAI.